Väljer jag april?

10 april 2008 15:57 | Politik, Prosa & lyrik, Trädgård, Ur dagboken | 3 kommentarer

Den norske diktaren Bjørnstjerne Bjørnson (1832-1910) skrev 1868 en dikt, som gjorde stort intryck på mig, när jag först läste den:

Jeg velger meg april!

Jeg velger meg april!
i den det gamle faller,
i den det ny får feste;
det volder litt rabalder –
dog fred er ei det beste,
men at man noe vil.

Jeg velger meg april,
fordi den stormer, feier,
fordi den smiler, smelter,
fordi den evner eier,
fordi den krefter velter –
i den blir somren til!

När jag nu läser om den, anar jag, att det är april som sinnebilden för förändring som gjorde sådant intryck på mig, när jag först läste den. Det gjorde jag under gymnasietiden i Sundsvall; den fanns i Gunnar Tideströms och Bernhard Tarschys’ litteraturantologi i tre delar för gymansiet, ”Dikt och tanke genom sekler” (C W Gleerup). Mitt exemplar är införskaffat 1956, samma år som jag i början av höstterminen i två veckor var på stipendieresa till just Norge. Men jag har också senare många gånger återvänt till den här dikten.

Dikten väljer jag nog fortfarande, men väljer jag april som årstid?

Det vete fan; det finns andra delar av året som jag är mycket mer förtjust i.

I år känns det särskilt svårt att ta april till sitt hjärta. Efter en i det närmaste snölös vinter har vi fått plötsliga återfall av kyla och snö. När jag här om dagen tog bussen från Öregrund in till Uppsala – åter för sammanträden och kulturevenemang – var trädgården täckt av snö. Men det är ju inte vinter heller. Lågt liggande delar av trädgården liggger under vatten, leriga, omöjliga att promenera på. Och snön som yr i luften blir i nästa stund till ett isande kallt regn.

Det är väl det som kallas aprilväder.

3 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

  1. Till Enn: Tänk, jag hade också just citerat Björnsons dikt! Jag gillar april (i normala fall), efter juni är det nog min favoritmånad. Sen blir det svårare, men ett gott lingonår kan förstås september också komma högt.

    Comment by Mats Rosin — 2008 04 10 18:38 #

  2. ”April is the cruelest month” som TS Eliot skriver. Det stämmer särskilt väl detta år.

    Comment by Johan Persson — 2008 04 10 21:05 #

  3. Det brukar sägas att det finns statistik på att april är den månad som har de flesta självmorden. Säkert är att det är ovanligt många – efter den långa vintern – som dör den här månaden. Kanske var det det här något som T S Elliot hade i tankarna, nar han skrev de berömda inledningsraderna i The Waste Land. Jag har tyvärr inte tillgang till Mestertons och Erik Lindegrens tolkning, så det får bli det engelska orginalet>]>


    April is the cruellest month, breeding
    Lilacs out of the dead land, mixing
    Memory and desire, stirring
    Dull roots with spring rain.
    Winter kept us warm, covering
    Earth in forgetful snow, feeding
    A little life with dried tubers.
    Summer surprised us, coming over the Starnbergersee
    With a shower of rain; we stopped in the colonnade
    And went on in sunlight, into the Hofgarten,
    And drank coffee, and talked for an hour.
    Bin gar keine Russin, stamm’ aus Litauen, echt deutsch./
    And when we were children, staying at the arch-duke’s,/
    My cousin’s, he took me out on a sled,
    And I was frightened. He said, Marie,
    Marie, hold on tight. And down we went.
    In the mountains, there you feel free.
    I read, much of the night, and go south in winter.

    Comment by Anders Thunberg — 2008 04 10 21:52 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^