Norge: Arbeiderpartiet på rekordlåg nivå

30 augusti 2017 13:32 | Politik | 1 kommentar

Vi startar som vanligt med stortingsvalet 2013. Då blev utfallet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon roll i Stortinget. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, har under lång tid legat under fyraprocentsspärren men har nu lyckats kravla sig över den.

Måndagen den 11 september är det stortingsval I Norge, och under senare tid har det kommit mängder av opinionsundersökningar.

Det gemensamma för dem är att det visserligen ser ut att bli regeringsskifte i Norge, men att Arbeiderpartiet, som efter valförlusten i förra valet var nere på en för partiet låg nivå – efter att under en period ha varit uppe på nästan 40 procents stöd – nu har halkat ner till den tidigare nivån runt 30-procentsstrecket igen, under den senaste tiden till och med långt under den.

I den allra senaste mätningen, gjord för Norsk Rikskringkasting den 24-28 augusti av Norstat och offentliggjord den 29 augusti, är läget för Arbeiderpartiet ännu värre: Inte sedan 1924 har det gått så illa – i den här mätningen är nämligen Høyre större än Arbeiderpartiet.

Høyre 25,7 procent (+ 3,3 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 15,0 procent (+ 0,8)
Venstre 3,3 procent (- 0,7)
Kristelig Folkeparti 6,0 procent (+ 0,9)
Senterpartiet 10,6 procent (+ 1,1)
Arbeiderpartiet 24,4 procent (- 4,6)
Sosialistisk Venstreparti 6,1 procent (+ 0,5)
Rødt 2,7 procent (+- 0)
Miljøpartiet De Grønne 4,2 procent (- 0,2)

Arbeiderpartiet minskar alltså igen och ligger nu långt under sitt förra valresultat. Senterpartiet ligger högre än i senaste valet. SV ligger nu stadigvarande över spärren. Även MDG ligger över spärrgränsen. Liberala Venstre ligger sedan länge under spärren, minskar till och med i den här mätningen. Fremskrittspartiet är, efter en nedgångsperiod, åter nästan uppe på sin nivå i förra valet.

Den blå-blå regeringen har i den här mätningen ett litet övertag, men klarar dess främsta stödparti i Stortinget, liberala Venstre, inte spärren, försvinner det här övertaget. Men Røtt klarar sannolikt inte heller spärrgränsen, och MDG ligger bara aningen ovanför den. På vilken sida KrF hamnar är förmodligen avhängigt av vad partiet erbjuds i regeringsförhandlingarna.

Och som Høyres ledare statsminister Erna Solberg säger: ”Det er veldig hyggelig, men det er fortsatt valg 11 september”.

Tidningen Klassekampen har låtit Sentio göra en gallupundersökning av hur norrmännen ser på de skattesänkninar finansminister Siv Jensen (Frp) hittills har fått igenom under valperioden: 22,4 miljarder norska kronor. På frågan om de med högsta inkomst och förmögenhet har fått för stora skattelättnader svarar 57 procent ja och 26 procent nej. 17 procent svarar ”vet ej”.

Av bakgrundstexten i artikeln framgår att de 4.300 personerna med störst förmögenhet i genomsnitt har fått 264.500 kronor i årlig skattelättnad, medan de med minst förmögenhet har fått 2.700 kronor.

I de kommentarer Klassekampen har publicerat finns en från Arbeiderpartiets Marianne Marthinsen, som menar att man ju alternativt kunde ha använt de här pengarna för fler lärare, till att öka kompetensen för löntagare och till bättre hälsovård, men Høyres representant i den här enkäten skjuter in, att också Arbeiderpartiet har röstat för en stor del av de här skatteomläggningarna – envist mot har bara SV och MDG varit.