Sommar i P1 med Stig Grybe

31 juli 2015 17:47 | Deckare, Film, Media, Musik, Teater, Ur dagboken | 11 kommentarer

Stig Grybe är 87 år, och det är strongt av honom att i den åldern och med alla de krämpor han har drabbats av på äldre dar – han berättade om dem i sitt Sommar-program i dag – ställa upp som sommarvärd. Han berättade själv om krämporna och operationerna, men i vart fall har han inte drabbats av senildemens, det som hans far, död sedan länge, led av i slutet av sitt liv.

Det bärande temat i hans Sommar var dock hans egen, i början ganska krokiga väg till, så småningom, framgångarna på scen och i radio. Hans försök att få in en fot i teatervärlden möttes först inte med någon större entusiasm, och då tänker jag inte främst på pappans motsträviga attityd. Mimi Pollak, som han spelade upp för, var till exempel mycket nedgörande, så jag kan förstå hans triumf, när hon sedan såg honom i en föreställning och höll på att ramla i golvet av skrattparoxysmer. Och kanske var det just i valet av fack problemet låg. Han gjorde karriär främst i komedi- och revyfacket och blev genom sin figur Ante från Mobacken mycket känd och älskad av en jättelik publik. Fast eftersom det här ägde rum i slutet av 1950-talet och i början av 1960-talet, finns det väl i dagens Sommar-publik åter många som undrar, vem den där Stig Grybe är.

Grybe tog själv upp problemet, att det som på sin tid sågs som mycket roligt ibland i dag bara är obegripligt töntigt.

Kanske vore det i dag lättare att ge honom en välförtjänt comeback genom att i TV reprisera filmatiseringarna av Stieg Trenter-deckarna ”I dag röd”, ”Lysande landning” och ”Träff i helfigur”, där han gör rollen som kriminalinspektör Vesper Jonsson.

Han ljudillustrerade sin muntliga framställning med bandningar av sådant han har gjort på scen plus en egen grammofoninspelning, dessutom ”Memory” ur ”Cats” som han har spelat i – fast här med Elaine Paige. Naturligtvis fick vi också höra gamla vänner från scen och privat umgänge, till exempel ”Far jag kan inte få upp min kokosnöt” med Povel Ramel.

Bland spelade svenska artister kan nämnas Zarah Leander och Gustaf Torrestad, bland utländska Frank Sinatra, Sammy Davis och Shirley Bassey.

Men varför spelade också Stig Grybe ”Over the Rainbow” med just Eva Cassidy?

11 kommentarer

  1. Hej Enn Kokk! Jag tror att den spelas av flera för att det är en fin melodi, och en fantastisk artist. Jag gillar den själv. MVH Viola

    Comment by Viola Börjesson — 2015 07 31 18:36 #

  2. Till Viola Börjesson: Jo, det är en fin melodi, men det är lite märkligt att den spelas av tre sommarpratare nästan i rad och att det i samtliga dessa fall rör sig om Eva Cassidys insjungning.

    Comment by Enn Kokk — 2015 07 31 18:51 #

  3. Kanske för att någon på grammofonarkivet (om det finns kvar?) har plockat fram just den inspelningen? Det kanske är så att Sommarprataren väljer låt men överlämnar åt grammofonarkivet att välja inspelning?

    Comment by Jan — 2015 07 31 19:19 #

  4. Jag såg faktiskt Stig Grybe i revyn ”Tjing-tjing” i Uppsla 1957.Sanningen att säga minns jag dock mest Lena Granhagens debut som ”Baby Doll” från denna föreställning.

    Grybes monolog ”Fågelskådaren” tycker jag håller än idag – men man måste ju ha ett utvecklat sinne för humor en bit bort från dagens Sjyffertgrejer.

    Comment by Bengt O. — 2015 08 01 17:24 #

  5. Till Bengt O Karlsson: 1957 hade jag ännu inte kommit till Uppsala, inte ens hunnit ta studenten.

    Comment by Enn Kokk — 2015 08 01 17:59 #

  6. Jag tog studenten 1956 vid HAL i Härnösand.Efter lumpen på I21 började jag på HHS och det var från Stockholm jag reste till Uppsala enbart för att se revyn som jag läst om. Jag trodde vi var ungefär samtida – jag har ju läst på din blogg om gymnasietiden i Sundsvall och -om jag inte minns fel- om SSUH-klubben Vigor vars revyer vi alltid åkte för att titta på med stor uppskattning.

    Comment by Bengt O. — 2015 08 01 23:25 #

  7. Till Bengt O Karlsson: På grund av min bakgrund som en del av den estniska flyktingströmmen kom jag att få börja skolan lite senare än min ålder egentligen förutskickade.

    Jag var mycket övertygad helnykterist under hela min skoltid, men Vigor var jag aldrig med i – jag ogillade Vigors invalssystem och ville därför inte bli medlem i föreningen.

    Comment by Enn Kokk — 2015 08 02 11:16 #

  8. Liksom Bengt O såg jag revyn 1957. Den spelades på biografen Centrum intill Norrlands Nation. Jag var då 15 år och skrattade enormt åt Atom-Ante. Några veckor senare ringde det på dörren hemma i portvaktslägenheten på Götgatan 10. Där stod Stig Grybe och bad om att få låna en bågfil för att såga upp hänglåset till Lena Granhagens vindsförråd. Några skådisar skulle hjälpa Lena att flytta.
    Det var en oförglömlig händelse för mig. Det var strikt på Luthagen och när mötte Lena G, 19 år, i trapphuset sa jag ”Goddag”.

    Comment by Staffan Moberg — 2015 08 02 19:24 #

  9. Hej.. Jag kan glädja dej med att ”träff i helfigur” finns i SVT Arkivet… Det ar nara att titta : http://www.oppetarkiv.se/video/1311983/traff-i-helfigur-avsnitt-1-av-2

    Comment by Håkan Finné — 2015 08 04 1:38 #

  10. Till Håkan Finné: Tack. Men det vore ju bra om de här filmerna också dök upp i det ordinarie TV-programmet.

    Comment by Enn Kokk — 2015 08 04 11:57 #

  11. Jag skulle uppskatta ett sant begåvat intelligens vart ifrån det än kommer ifrån i vårt universum eller annorstädes. Vad det än gäller för fråga.

    Comment by thomas engström — 2015 08 04 17:19 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^