Sommar i P1 med Edvard Moser

Jag valde själv latinlinjen när jag gick i gymnasiet, så jag är inte särskilt förtrogen med fältet fysiologi eller medicin, där Edvard Moser tillsammans med sin hustru och ytterligare en forskare belönades med nobelpris år 2014. Men det han berättade om sitt forsknings/kunskapsfält i sitt Sommar-program i dag var fullt tillräckligt för att jag i egenskap av nyfiken normallyssnare skulle förstå, vad han hade ägnat sitt liv åt.

Åtminstone vad gäller familjebakgrunden och barndomen och ungdomen var Moser relativt utförlig: beskrev inte bara sina tidiga år på Harøya i Møre og Romsdal i bibelbältet på den norska västkusten, varifrån en osedvanlig nyfikenhet och läroförmåga förde honom vidare i livet. Föräldrarnas flytt från Tyskland till den här delen av Norge så tidigt efter kriget utgör redan det en ovanlig fond till hans utveckling, och till den kommer dessutom det faktum att de kom från en religiös miljö – det fanns präster i släkten – och absorberades av en annan. Den naturvetenskapligt orienterade Edvard distanserade sig en smula från detta familjearv, inte genom att bli ateist men väl agnostiker.

En del av den musik – mycket väl vald – han spelade tangerade den här trosanknutna problematiken, så till exempel Isabel Parras ”Gracias a la vida” och två norska skivinspelningar som jag, annars ganska hyggligt förtrogen med norsk musik, inte kände till; båda var dessutom suveränt bra: Odd Børretzens ”Noen ganger er det all right” och en fantastiskt fin insjungning av ”Nærmere deg min Gud”, gjord av Ole Paus och Ole Thomsen.

Närmast självklart spelade han förstås Ane Brun, som jag har hört live i Stockholm, dessutom också Pink Floyd, som liksom Brun finns i min egen skivsamling. Och för att nämna ytterligare en artist som jag har hört live: isländska Björk.

Sverige förekom i skivlistan genom en svensk-norsk samproduktion, Jan Erik Vold, Bobo Stensson, Palle Danielsson med flera i ”Skillingsvise”, och om att Edvard Moser är en brett bildad människa, inte bara fackidiot, vittnade inte bara hans skivval utan också att han uppenbart var bekant med Vold i hans egenskap av poet.

En del av det han sa i programmets avslutande del vittnade dessutom om att Moser knappast är någon politisk mörkman.