Kommentarer till Povel Ramel: De bästa av Povels mångsidor

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Wed, 28 Nov 2012 11:15:16 +0000

Till Magnus Andersson: Tack Magnus! Som vanligt ett lysande jobb!

Av: Magnus Andersson

Magnus Andersson — Tue, 27 Nov 2012 23:30:27 +0000

Den gamla vaktparaden

(Alte Kameraden – National Emblem March – Blaze-Away! – Stars and Stripes Forever March – Unter dem Doppeladler/Under dubbelörnen)
Musik: Carl Teike – Edwin Eugene Bagley – Abe Holzmann – John Philip Sousa – Joseph Franz Wagner
Inspelad i april 1951

Slam! Tjigedige bam! Tjigedige bam, sicke bam, bam, bam!

Se, se, se, kära vän, och hör, hör, hör,
hör, den gamla vaktparaden slipper ut,
varenda lördagsmiddag!
Schyss, schyss, schyss, kära vän, och lyss, lyss, lyss,
hur den tjusar staden med sitt bom och tut,
varenda lördagsmiddag!
Blott, blott, blott alltför sällan hörs, hörs, hörs den,
det var mycket bättre som den var förut!
Då gick den varje middag!
Marsch var det varje måndag!
Marsch var det varje tisdag!
Onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag med!
Ja, då var det varje middag!

Ut från Göta över Narvavägen, där vi rev upp ryttarebanans damm.
Komna nästan fram till vattnet gick vi sen till höger och Strandvägen fram.
Så förbi bland annat Styrmans-, Grev- och Skeppargatan, ned mot Nybroplan,
vår kår gick bred, med jämna led.

Se, se, se, kära vän, och hör, hör, hör,
hör, den gamla vaktparaden slipper ut!
Schyss, schyss, schyss, kära vän, och lyss, lyss, lyss,
hur den tjusar staden med sitt bom och tut,
varenda lördagsmiddag!
Blott, blott, blott alltför sällan hörs, hörs, hörs den,
det var mycket bättre som den var förut!
Då gick den varje middag!
Marsch var det varje måndag!
Marsch var det varje tisdag!
Onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag med!
Ja, det var det visst!

Och när tuban brompa och briljera fick,
på var flickrygg då små ilningar det gick!
Det gick hundra!
Det gick tusen!
Ja, det gick hur många ilningar som helst,
för det var så många flickor!

Mm, å, ack, oj! Har du sett på katten, Lisa?
Nej, å, ack, oj! Har du hört på maken, Stina?
En sån genomtjusig karl!
En sån stilig färg han har!
Ja, jag tycker faktiskt både han och hans musik är underbar!
Ja!

Flickorna, pojkarna, gummorna, alla föll i farstun för denna ståt!
– Ja, de spelade med kläm!
Pojkarna, husorna, schasarna, alla gick i takt med paradens låt!
– Det var ingen som gick hem!
Flickorna, gubbarna, gossarna, alla var de nere och titta’ på’t!
Alla sa att vi gjorde jättelik succès!
Husorna, schasarna med!
Och det lät så fint, fint, fint!

Mot trumpeter och basun
– och en liten piccolaflöjt!
kan ju ingen mänska va’ immun
– och en liten piccolaflöjt!
Med vårt spel som klingade
– och med en liten piccolaflöjt!
ung och gammal vi betvingade
– med en liten piccolaflöjt!
Och som solen sken på oss,
– och på en liten piccolaflöjt!
där vi gick i bara mässingen
– och i en liten piccolaflöjt!
Det var fest,
– så nu vet ni det!
i varje ton,
– och i var trumpet!
ja, det var något utav tradition,
där vi gick och slet.

Trum, trum, trummorna sen
trummade träget i takt,
trogna trumpinnar trummade rappt,
trumma’ en trudeludelutt.
Trum trum, hördes takten av trummor och tramp,
tragglande, tröskande gatan lång.
Trum trum, hördes ekot av trummor och tramp,
tränga i trappor och prång.
Trummor, trummor, trummor, trummor,
trummorna trummade truppen uti takt.
Trumpen drummel tappade trumman
i trappan och trilla’ i givakt.
Trött, trött, trött, trött!
Plats för trumpet och cymbal!

Jag vill inte vara med och spela, usch, usch, usch,
bara usch, usch, usch, bara usch,
sa cymbalen som symbolen med sitt usch, usch, usch,
när den klinga’ sa den: Usch, vad det låter, usch!

I stora trumman sa det bom bom,
så det skalv i märg och ben.
Utav tyngden i den
gick trumslagarn med krökta knän.

En säregen kakafoni,
men med mycken charm uti.
Slik var vår musik,
den var sig lik uti all evighet,
där vi gick och slet.

När vi spelade som bäst,
så blev det något utav fest,
där vi gick och slet.

Tappert vi klämde oss över Norrbro.
– Oj, vad vi klämde oss över Norrbro!
Långsamt vi närma’ oss Konungens bo.
– Oj, vad vi närma’ oss Konungens bo!
Å, vad vi pöste då!
Nosen var gul och blå!
Farten vi hade var ganska så trög,
för se, Slottsbacken var hög!

Men in på borggården vi rasa’
och vi kände oss som ättlingar till kämparna kring Gustav Vasa!
Morsk var vår stil,
– det var vår stil!
och det var nåt krigiskt över vår profil!
– Ja, det var det visst, det!

Men det var mest bara på skoj,
– skepp ohoj!
ty i kuren blev man bara loj.
Då blev allting som förut.
Ja, gubevars,
då var vår marsch
slut, slut, slut!

Povel Ramel

Av: Magnus Andersson

Magnus Andersson — Tue, 27 Nov 2012 23:25:15 +0000

Nu tror jag att jag har lyckats destillera fram hela texten till ”Den gamla vaktparaden”, genom att lyssna inte bara på skivinspelningen utan också på gamla radio- och filminspelningar med numret. Det tog drygt fem år.

”Vaktparaden” hade premiär i radioprogrammet Fyra kring en flygel 4/4 1951, 6 dagar innan skivan spelade in. I radio var det Brita Borg som sjöng piccolaflöjt, inte Bibbi Johnson. Och sånggruppen Flickery Flies sjöng den i radio några gånger senare under 1950-talet också – och i deras version är texten faktiskt lättare att uppfatta.

Den fullständiga texten från radioprogrammen har några extra strofer som inte finns med på skivinspelningen. Radioversionerna är ungefär en halv minut längre än skivan. Jag gissar att Povel Ramel fick lov att stryka ned numret för att det skulle få plats på en 78-varvssida – en 25 cm 78-varvare har plats för ca 3½ minut ljud per sida, och skivinspelningen av ”Den gamla vaktparaden” är 3.22 lång.

I de extra stroferna får man också höra några marschteman som inte är med på skivan: Trion i ”Blaze-Away!” och ett tema ur ”Unter dem Doppeladler”/”Under dubbelörnen”.

Fortfarande är jag inte helt säker på texten. Det kan dölja sig flera ord bland de parallellt framförda sångstämmorna.

Av: Bengt

Bengt — Tue, 24 Apr 2012 07:28:03 +0000

Till Ture Sjölander: Säkert!

Av: Ture Sjolander

Ture Sjolander — Tue, 24 Apr 2012 01:28:49 +0000

Ture Sjölander får Nobel Priset 2012.
Det är min tur i år att bli tilldelad det norska Nobel Priset.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Mon, 23 Apr 2012 18:15:47 +0000

Till Mats Björk: Povel Ramel gjorde ”För dum” 1952 – den skrevs till melodin till ”Too Young”. Man kan, tror jag, hitta den på en skiva som heter ”Nostalgiska rariteter”.

Av: Mats Björk

Mats Björk — Mon, 23 Apr 2012 17:35:33 +0000

Har hört nån gång en kostlig visa benämnd För dum. Har Povel R skrivit den, hur lyder texten? Martin Ljung härmade då en fjärrorgel ”halsophon” med dråpligt resultat.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Mon, 26 Dec 2011 16:43:54 +0000

Till Tore Wolff: Jag har egentligen mycket få ramelskivor i original, däremot stora delar av hans produktion återutgiven i boxform.

Av: Tore Wolff

Tore Wolff — Mon, 26 Dec 2011 15:21:51 +0000

Undrar….
Har Du hans skivor om Indien ??

Av: Monica Kvist

Monica Kvist — Wed, 18 Nov 2009 12:24:57 +0000

Kan det vara Povel Ramel som skrivit travestin på Sullivans The Lost Chord?
Den vackraste tonen av alla………
är pianospelarens sista ton i våningen ovanför