Kommentarer till Skulle jag hata Mona?

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Mon, 17 Mar 2008 20:46:03 +0000

Till Hans L: För egen del är jag inte så där långsint.

Av: Hans L

Hans L — Mon, 17 Mar 2008 16:40:05 +0000

Se sammanfattningen på:
http://www.youtube.com/watch?v=HE6VXnScmC4

Av: Inbillningsministern

Inbillningsministern — Fri, 12 Jan 2007 04:03:21 +0000

Hela den socialdemokratiska partistyrelsen borde gå, innan man tillsätter en ”ny-gammal” medlem, som skall försöka restauera det socialdemokratiska vraket, igen. Inavel ger inte den demokrati någon kan önska sig. Men positions striden och girigheten går alltid före sunt förnuft…

Av: Hans

Hans — Thu, 11 Jan 2007 16:06:15 +0000

Expressens ledare idag tippas Mona Sahlin som nästa s-ordförande, bl a för att:

”Hon har varit småföretagare och kan de frågorna …”

Grundtips: Expressen har fel.

Av: Hans Lennros

Hans Lennros — Sat, 23 Dec 2006 22:16:04 +0000

MONA SAHLIN AB:
Hennes verksamhetsidé var en slags självterapi och gick ut på att hålla kurser om hur man som kvinna reser sig och börjar om på nytt efter ett totalt misslyckande. Under 970101-980630 omsatte Mona Sahlin AB cirka 1,5 miljoner kronor vilket är osedvanligt bra för första verksamhetsåret. Normalt innebär det en god prognos för framtiden eftersom överskottet brukar användas för att utveckla företaget. Men Sahlin tog själv ut alla pengar (bolagets lönekostnad var nära 1,2 miljoner) varefter bolaget fick en förlust på 43 708 kronor. Just denna girighet hade hon anklagat småföretagarna för tidigare.
Påföljande år hade hon annat att göra, bl a blev hon rektor på Bommersvik (möjligen pga erfarenheten från sina egna kurser om misslyckande) varför omsättningen i Mona Sahlin AB sjönk till knappt hundra tusen. Trots att hon under detta andra år gjorde en förlust på nära 150 000 kronor tog hon ut lika mycket som omsättningen i lön!

Företaget blev således konkursmässigt och likvidation skedde i februari 1999.

Hon hade då blivit utsedd till näringsminister (biträdande statsråd i näringsdepartementet) just för sin kompetens och insyn i företagandets villkor. Även om denna skandal inte uppmärksammades lika mycket som den relativt sett bagatellartade chokladaffären återfick Sahlin aldrig näringslivets förtroende.

Givetvis skadar det partiet allvarligt att hon med dylika ”meriter” kan bli påtänkt som partiledare med möjlighet att bli Sveriges statsminister.

Av: A-K Roth

A-K Roth — Sat, 23 Dec 2006 20:57:54 +0000

Till Enn: Inget fel i att vara konsekvent om man står för något rättfärdigt. Då blir det en positiv egenskap. Ska man hålla fast vid något som visat sig ha varit kontraproduktivt bara för sakens skull? Kontraproduktivt både för palestinier, israeler och fred.

Terje Rød Larsen var en som såg igenom Arafat. Han var en lögnare. http://www.vg.no/pub/vgart.hbs?artid=286115

Jag själv kommer aldrig ifrån att Sten Andersson var instrumental i att få Arafat och PLO accepterad som en organisation man kunde förhandla med. Som vi vet förblev Arafat den han var. Sten Andersson lyckades formulera orden som gav Arafat och PLO inträde i möblerade rum, sas. Men Arafat förblev terrorist och korrupt.

Jag minns hur beklämd jag blev att folk trodde på Arafats ord, ord som tydligen Sveriges SA hade hjälpt till att formulera. Hur kan man tro på en som stått bakom så mycket våld mot oskyldiga, från Jordanien, Libanon, Tunisien och senare från och på Västbanken och Gaza, våld mot egna och andra. Jag minns mordet på Leon Klinghoffer, den rullstolsbundne på Achille Lauro som som singlades ut för att han var jude. Jag minns vad som hände i München. Var Arafat den ende som kunde representera palestiniers nationella ambitioner? Fanns det ingen obesudlad av terror man kunde stödja?

Antar att Sten Andersson kan ha varit naiv snarare än medskyldig i sina affärer med Arafat. Kanske han trodde att Arafat skulle hålla sina väl övade ord.

Kan bara beklaga om du faller i den kategori sossar som aktivt ivrade för att föra fram Arafat som palestiniernas talesman. Folket var värt en mänskligare förespråkare.

Av: Hans Lennros

Hans Lennros — Sat, 23 Dec 2006 20:42:58 +0000

Den Sahlinska ombytligheten beror, enligt mitt förmenande, inte på en bristande förankring i partiets djupare värderingar utan på en bristande förankring i verkligheten överhuvudtaget. Hon kan verbalt förvirra en gråsten, vad kan hon då inte göra med en gråsosse?
Ingen förstod eller lyckades hänga med i hennes svängningar. Exempelvis när hon Dagens Nyheter talade om den arbetsrättsliga lagstiftningen: ”Den är föråldrad och bygger på ett annat samhälle.” (DN 981029). Detta var krut för oppositionen och Mikael Odenberg (m) skrev i en motion till riksdagen (2002/03:A229):
”Insikten om företagandets villkor är begränsad inom den offentliga sektorn och bland socialdemokratiska riksdagspolitiker. Detta framgår inte minst när man betraktar Sveriges regering. Under den förra mandatperioden var statsrådet Mona Sahlin den enda minister som ansågs besitta någon nämnvärd erfarenhet av företagande. Hennes korta karriär handlade emellertid om att vara egenföretagare, utan ansvar för några andra anställda än sig själv. Redan på andra året hade Mona Sahlin AB förbrukat mer än hälften av aktiekapitalet. I början av år 1999 försattes Mona Sahlin AB i likvidation och ägaren återinträdde i politikernas värld.”

Detta var helt riktigt och jag ska återkomma med siffror som tydligt visar på hennes ombytlighet då hon i strid med sina socialdemokratiska värderingar gjorde precis det som hon tidigare anklagat småföretagarna för.

Av: Hans Lennros

Hans Lennros — Sat, 23 Dec 2006 20:01:16 +0000

Även om tavlan är stor och mycket svår att missa så var det en fråga.Dessutom retorisk eftersom ingen skulle medge sin del. Media ”köpte” en relativt insignifikant historia som om det vore en verkligt ”het potatis”. Det leder till frågan om vem som sålde en halv-ljummen potatis på ett så aptitligt sätt. Det skulle förvåna lite om du inte hade en aaaaaning om vem som var säljare. Åtminstone en klar uppfatting om vem/vilka det var och huruvida det var samma krafter som senare lyckades baxa upp Göran Persson.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sat, 23 Dec 2006 18:21:17 +0000

Till A-K Roth: Du får gärna tycka, att jag är konservativ i att jag håller fast vid mina vänsterradikala åsikter. (Jag står för övrigt ideologiskt Olof Palme och även Sten Andersson ideologiskt nära, gillar också många av deras utrikespolitiska ställningstaganden.) Jag önskar att fler vore konsekventa i sin politiska grundhållning, vilken den nu är.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sat, 23 Dec 2006 18:15:17 +0000

Till Hans Lennros: Hela diskussionen om oberäknelighet blir ju meningslös, om man inte har någon föreställning om vilken kursen borde vara. Jag har, i egenskap av huvusekreterare i socialdemokraternas programkommission, sysslat mycket med kursen och har naturligtvis bestämda åsikter om vilken den borde vara. Inom ett parti kan ledande personer (och givetvis medlemmar, men vi talar nu om ledande personer) placeras i förhållande till den generalkurs ett partiprogram anger: de kan till exempel sägas stå till höger eller vänster om den. Det är svårare att placera Mona i ett sånt här mönster – hon sicksackar på ett oberäkneligt sätt. En sådan partiledare vill jag inte gärna ha.

Slutligen: att jag skulle ha något med tobleronetipsandet att göra är en bom långt utanför tavlan.