Kommentarer till Varför ska vi skriva arbetarrörelsens historia? Och vem ska skriva den?

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sat, 26 Sep 2009 06:50:36 +0000

Till Kerstin Berminge: Det blev också mycket bra i Skåne – jag återkommer till det.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sat, 26 Sep 2009 06:49:14 +0000

Till Bo Widegren: Jag såg inte det här förrän jag kom hem – annars hade jag sökt reda på dig. Synd att du inte gav dig till känna.

För övrigt har jag, när jag har besökt din blogg, noterat att vi är överens i många viktiga frågor, även om vi alltså inte var det i frågan om val av ny partiledare.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sat, 26 Sep 2009 06:46:16 +0000

Till Muhammed Ali Abdi: Jag vet faktiskt inte – det är ju inte jag som har gjort programmet. Jag var bara inbjuden att delta som moderator.

Av: Kerstin

Kerstin — Wed, 23 Sep 2009 22:20:55 +0000

Få ting är så viktiga idag som att skriva Arbetarrörelsens och Socialdemokraternas historia, för att motverka den historieförfalskning som unga människor indoktrineras i idag. Även en del av dagens socialdemokrater förefaller behöva lite kunskaper om partiets och Sveriges historia.

Ha ett fint möte i Skåne, och må det komma något intressant ur det, som även vi som inte är där får en chans att ta del av.

Av: Mahamed Ali Abdi

Mahamed Ali Abdi — Wed, 23 Sep 2009 20:58:31 +0000

Varför är inte Anne-marie lindgren med? Eller gömde du bara bort att nämna henne. Det låter som en rolig helg, tyvärr har jag inte blivit informerade om den. Annars kanske vi sett där. På partikongressen lär vi ses iaf

Av: Bo Widegren

Bo Widegren — Wed, 23 Sep 2009 20:05:11 +0000

Hej Enn, även jag skall dit och det skall bli roligt att få möta dig och Birgitta. Vi har ju bara träffats på internet då jag skrev några kommentarer på din blogg i samband med en del uppgifter om vår blivande (nuvarande) partiledare. Men nog om det. Det skall bli roligt med konferensen och få lära mig mer. Genom ett arbete med en gammal fastighet som tillhör partiet har jag tvingats forska i gamla protokoll mm på stadsarkivet i Ystad. Vad jag då förstått är att en hel arbetarvärld försvunnit med arbetarkommuner i varenda håla, bl.a. mitt eget Löderup, med lokaler och ibland folkets hus eller park med en sjudabnde verksamhet. Som när S.D.U.K Enighet i Köpingebro började sina möten på 40-talet med sången Till Seger! Är det kanske genom historien som vi i dag skall förstå arbetarrörelsens och solidaritetens betydelse. Och då måste vi ju berätta historien ty det gör nog ingen åt oss. Istället försöker faktiskt borgerligheten skriva om historien för att bättre passa dem. Exempelvis talar man om frihet som om det vore något man har att erbjuda. Bör vi inte fråga frihet för vem? Och påminna oss om om hur vi SAP skapade frihet att rösta, frihet från otrygghet vid arbetslöshet, sjukdom och pension, frihet från ofriheten att bli utnyttjad av arbetsgivarna. Dessutom så skapade vi möjlighter till nöje och skratt genom folketsparksrörelsen och till bildning genom folkhögskolor, bildningsverksamhet, tidnings- och bokutgivning. Ja, vår historia måste vi skriva!