Kommentarer till Peter Weiss – Konst som motstånd

Av: Jan Wareus

Jan Wareus — Sat, 16 Nov 2013 09:33:13 +0000

Hej Enn – missade din kommentar av 2013 02 21! Jo vi var klasskamrater en tid på realskolan, tror jag. Jag hade då min pappas ngt konstiga namn Alespong, som min fru inte tyckte om. Så jag blev Andersson – Wareus.
Historien om Gusten Forsmans doter o fler gav jag till Erik som tyvärr dog rätt ung, ju. En ”tremänning”, som skriver släkthistoria o inbegriper många kulturpersoner från Ådalen (Erik N + Ragnar Åslund + Ivar Öhman bl.a.) har letat upp Eriks synopsis till en Ådals-bok som jag nu har. F ö har vi fler gemensamma bekanta – jag joggade alltid med Sven O Andersson på Brommalandet. Hans fru Lena gav mig en ngt annorlunda bild av Slas, minns jag, men alla mynt har ju två sidor, konstnärer kanske ännu fler! Slas var stor som konstnär men hade faktiskt sociala tveksamheter. För honom var jag alltid ”lappjäveln” men han var också omtänksam ibland – fick boken ”Att resa sig upp och gå” med dedikation. Tog honom på orden o flyttade till Afrika 1979 o lär stanna här. Ha det bra från Jan Wareus

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Thu, 21 Feb 2013 20:36:22 +0000

Till Jan Wareus: Din lilla kommentar är full av överraskningar.

För det förta har jag aldrig kopplat ihop Helga Henschen och Erik Nyhlén, fastän jag kände båda – båda var för övrigt med i Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening, KSF. Men Helga hade ju flera olika relationer genom åren, och mina egna kontakter med henne gick också i vågor.

Lite mer pinsamt är det att erkänna att jag inte minns dig från Läroverket i Sundsvall, men du säger själv att vi bara gick kort tid i samma klass. När var det, och var det i realskolan eller gymnasiet? Ditt efternamn är å andra sidan ovanligt, så det borde jag ju komma i håg.

Av: Jan Wareus

Jan Wareus — Thu, 21 Feb 2013 18:44:55 +0000

Hej du Enn Kokk – vi var en gång en kort tid elever i samma klass i H A Läroverket i Sundsvall.
Skriver apropos Helga H. Hon, hennes sambo i början på 70-talet (Erik Nyhlen) var grannar på översta vån Torkel Knutssonsg 35 (tror jag det var alldeles intill T-bane entren). Helga o min fru Birgitta Watz var tecknarkompisar (i Svenska Tecknare) o Erik o jag uppvuxna i Ådalen – så vi tog över all vettigt snack! Har en del fina storys om Eriks o mina äventyr i sökandet efter Gusten Forsmans doter, om du vill höra. För oss var Ådalen början o slutet för allt. Men i så fall – skicka din e-mail!
Hälsn Jan W