Kommentarer till The comeback girl utslagen – and she’ll never come back

Av: /lasse

/lasse — Fri, 13 May 2016 17:23:02 +0000

@Hans G Eriksson
Att intyget var avsett för att övertyga brf är inte troligt. Intyget skrevs den 8/2, köpekontrakt skrevs 15/2 och inlagan till Hyresnämnden skrevs den 29/3. Att det kopplas till godkännande av brf beror nog på att intyget kom till ytan i och med inlagan till Hyresnämnden.
Nu har det ju även framkommit att den Nationelle samordnaren skrev ett liknande intyg i feb. 2015. Även då med samma lön på 60k/mån men med explicit tillägg att Sahlin anställt honom privat för 20k/mån (vilket inte framgick i det senaste intyget). Enl. Expressen har inga prel. skatter och arb.giv.avg. betalts 2015 och dessutom har de ett uttryckligt SMS från Sahlin att personen överhuvudtaget var anställd av henne personligen 2015.

Av: Rustan Rydman

Rustan Rydman — Tue, 10 May 2016 19:09:13 +0000

Hej Enn! Under dom senaste dagarna har fokus flyttat från Mona Sahlin till miljöpartiets språkrör och deras internakris, för att citera radiojournalisten Thomas Nordegren.

Av: Hans G Eriksson

Hans G Eriksson — Sun, 08 May 2016 21:22:05 +0000

Till lasse, en liten korrigering: Intyget var inte avsett att stödja en låneansökan. Det användes till bostadsrättsföreningen för att visa styrelsen att köparen av bostadsrätten hade en ekonomi stark nog för årsavgiften. (Så långt vad som kommit fram i Expressens uppgifter. Det hindrar förstås inte att intyget eventuellt använts vid låneansökan.)

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sun, 08 May 2016 11:08:27 +0000

Till Bo Widegren: De spekulationer om en privat relation till livakten du skriver om finns redan på nätet. Själv har jag noga undvikit att skriva om något annat än det som faktiskt är belagt.

Av: Bo Wideqgren

Bo Wideqgren — Sun, 08 May 2016 09:37:21 +0000

Det förvånar mig att det bara är ”det personliga” som blir aktuellt när det gäller Mona och även i denna sak är nog inte allt framrotat. Exempelvis så konstaterar jag att flera av de kritiserade åtgärderna skett såsom en ”svaghet” för livvakten, vilket rymmer ytterligare möjligheter till snaskiga spekulationer. När det gäller politiken har jag i många stycken beundrat henne för hennes klara analys ifråga om HBTQ-frågor och hedersvåld, där hon faktiskt varit med att både vända socialdemokratiska partiet och opinionen. Och jag uppmärksammade tidigt hur en del gamla socialdemokrater och publicister tidigt tycktes bli provocerade av hennes uppenbarelse; det var förmodligen därför ”toblerone-affären”- liksom med Juholt – läcktes ”inifrån”. Jag har hela tiden stött Mona men blev därför chockad när hon efter avgången höll sitt tal till Förtroenderådet, då hon där skissade på en politik som jag verkligen inte delade: den var alldeles för högerinspirerad för mig.

Av: Fredrik

Fredrik — Sun, 08 May 2016 07:22:21 +0000

Thomas Åkerblad:
Du har fel. Det fanns redan i grundinformationen från Rädda barnens valberedning en motivering om att man ville ha en heltidsarbetande ordförande för att det skulle gynna föreningen. Man ville helt enkelt arbeta på ett annat sätt. Detta läste Niklas Svensson också, men struntade i att skriva om det – för då hade han ju inte haft nån nyhet! Lyssna gärna på Medierna i P1:s inslag om det hela.

Jag tycker rent principiellt att ideella uppdrag bör vara just ideella och är därför alltid skeptisk till arvoderingar. Däremot kan jag köpa behovet av att man i en riksorganisation väljer att någon person som kan ägna väsentlig tid åt föreningen. Jag tror alltså inte på småsummor här utan en arvodering som möjliggör att förvärvsarbeta mindre.

Sen är det arvode Veronica Palm erbjudits i mina ögon högt och jag skulle gärna se en generellt lägre ersättninhsnivå i ideell sektor. Men i denna fråga sticker inte just RB och Palm ut på något sätt.

Av: Hans G Eriksson

Hans G Eriksson — Sat, 07 May 2016 22:27:45 +0000

Till Enn Kokk: ”Ingen kan ju tvinga en frivilligorganisation som Rädda barnen att välja just Veronica Palm som ordförande.”

Nej, inte direkt, men det finns många tänkbara situationer där det inte kan uteslutas ett indirekt tvång.

Birgitta Dahls ser jag som ett ovanligt tydligt föredöme i det vi talar om här. Tyvärr tror jag det blir allt ovanligare med den fina inställning som hon visar.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sat, 07 May 2016 19:47:17 +0000

Till Per Fjellberg: Din kommentar här tyder på att du antingen inte har läst vad jag har skrivit eller inte bryr dig om det. Jag såg på nära håll hur hon var när hon var partisekreterare, och när hon såg ut att kunna komma i fråga också som partiordförande, gick jag offentligt ut och varnade för henne. Det väckte våldsam uppmärksamhet i media.

Av: Per

Per — Sat, 07 May 2016 19:21:51 +0000

Du visste alltså om hennes brister och ändå gjorde du inget för att rädda S från henne?
Det är ju det som är S problem! S består av en många människor som både kan och vill men som låter sig köras över för att lojalitet mot eliten väger tyngre än lojalitet mot vanliga människor.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sat, 07 May 2016 15:38:35 +0000

Till Thomas Åkerblad: Min hustru, också före detta politiker, fick när hon lämnade Riksdagen och talmanskapet, även hon förfrågningar om olika uppdrag av det här slaget och åtog sig flera av dem utan att ta betalt annat än för konkreta egna utlägg. Hon hade en hygglig pension från sin tid som politiker och tog då – i motsats till en del andra – aldrig ut några dubbla pensioner.

Men eftersom jag saknar närmare kundskap om Veronica Palms privatekonomi är jag för den skull inte beredd att fördöma henne. Man kan faktiskt i en så stor organisation ha behov av att fördela arbetet mellan generalsekreterare och styrelseordförande – den senares roll måste ju inte bara vara att leda ett antal sammanträden.

Och i sammanhanget viktigt: Ingen kan ju tvinga en frivilligorganisation som Rädda barnen att välja just Veronica Palm som ordförande.