Kommentarer till Alla tillsammans

Av: Urban Sjölander

Urban Sjölander — Wed, 13 Apr 2016 13:08:39 +0000

Jo, ett UPPROR skulle jag ställa mig bakom direkt men personligen har jag inte den preferens som behövs, mer än att jag är född i Ångermanland och kallar mig Ångermanlänning och inte Norrlänning även i Uppsala är jag det och inte Upplänning fast jag är skriven där.
Dock har jag hus i Ångermanland och nyttjar lite av lägre elskatt som alla har i en kommun som är elkraftproducerande. Dock har jag sett att vissa elbolag missar detta. T.o.m E-on som har kontoret i Sollefteå missar kommungränsen för många och troligen missar den fortfarande om man inte kollar noga på sin elfaktura. Så Ni som har fastighet i elproducerande kommuner skall kolla noga!
Men fram för att pengar skall stanna där de tjänas in. Så är det ju för alla skattebetalare i tjänst så varför inte bolagen också!?
Nä dä nå röttet i pålitkarn som gnål åtsä pärninga!!

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Wed, 13 Apr 2016 11:50:00 +0000

Till Magnus Andersson: Jo, jag känner till länsindelningen – min redovisning var översiktlig.

Däremot kände jag inte till den identitetsundersökning du refererar – den är mycket intressant och stämmer väl överens också med hur det var under fyrtio- och femtiotalen, då jag bodde i Juniskär, en liten kustby i dåvarande Njurunda kommun söder om Sundsvall.

Ångermanland kände de flesta medelpadingar inte närmare till. Själv fick jag en mycket begränsad kontakt med landskapet genom att jag hade en moster och morbror som bodde i den lilla kustbyn Berghamn, dit vi ibland på sommaren åkte för att hälsa på. Lite vidare kontakt med Ångermanland fick jag när jag efter studenten i slutet av 1950-talet gjorde lumpen på I 21 i Sollefteå. Men trots länsgemenskapen kände vi oss uteslutande som medelpadingar.

Av: Lasse H

Lasse H — Wed, 13 Apr 2016 11:47:53 +0000

Urban Sjölander, håller helt med dig. Dags för ett Norrlandsuppror!?

Av: Magnus Andersson

Magnus Andersson — Wed, 13 Apr 2016 11:25:17 +0000

Skall man som ångermanlänning vara litet petig, så ingår sedan 1974 också en god del av nordvästra Ångermanland i Jämtlands län – nämligen Fjällsjö, Tåsjö och Bodums socknar, med en yta av tillhopa 2 570 kvadratkilometer motsvarande 7 procent av länets yta. I den här delen av Norrland identifierar man sig utifrån landskap (till skillnad från invånarna i Norrbottens och Västerbottens län, som i första hand räknar sin tillhörighet till länet), och Fjällsjö-, Tåsjö- och Bodumsborna känner sig fortfarande som ångermanlänningar. I alla fall de som inte hör till de allra yngsta. (Vid Umeå universitet har forskning om regionala identiteter i olika delar av norra Sverige bedrivits. Man har funnit att länsidentiteten är högst i Norrbottens län och lägst i Västernorrlands län, och att landskapet betyder mest för identiteten för de senare. 95 procent av dem som bor i Medelpad identifierar sig helt med landskapet, och 80 procent av dem som bor i Ångermanland känner sig som ångermanlänningar.)

Av: Åke F

Åke F — Tue, 12 Apr 2016 19:52:40 +0000

Östersund är inte bara den enda staden i Jämtland, utan den ligger också väldigt centralt i länet. Jag är född och uppvuxen utanför, och gått i gymnasiet i staden. Den har fungerat bra som länscentrum. En region som skulle motsvara drygt halva Sverige förefaller monstruöst, betydligt större än exempelvis Götaland. För att inte tala om Svealand.

Av: Urban Sjölander

Urban Sjölander — Tue, 12 Apr 2016 19:13:03 +0000

Detta är ren och skär diskriminering av oss medborgare att fösas ihop till en sorts allmän hög som kan transporteras hur som helst OM det nu finns transporter. Skulle detta lands styrande göra som i Norge att låta slantarna som genereras i landskapen eller länen stanna där de har tjänats skulle detta avlånga land få en helt annan prägel!!
Varför i allsinadagar inte detta fungera?
Då skulle alla delar få en rimlig chans både att dra till sig folk och kunna hantera medborgares rättmätiga rättigheter.
Det är så otroligt socialdemokratiskt oliktänkande, något som präglat rörelsen sedan barnsben, att man tar sig för pannan. Och det genomsyrar tyvärr alla partier som verkar tro att det som saliggjorts sedan ”forntiden” skall cementeras i all framtid.
Låt pengarna stanna där de har genererats och inte där huvudkontoret finns. Och hur kan vi ha så låga koncessionsavgifter för gruvstart? Borde inte en sådan sak ändras i grunden!!
Jag blir så förbannad att jag snart inte kan skriva…….

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Tue, 12 Apr 2016 18:11:56 +0000

Till Åke F: Det nuvarande Jämtlands län omfattar Jämtland och Härjedalen, vilket är en stor yta, men där finns bara en enda större stad, Östersund, som då är ett lämpligt länscentrum.

Enligt det nya förslaget ska detta läggas samman med Medelpad, Ångermanland plus de tre landskap (Västerbotten, Norrbotten och Lappland), som i dag är uppdelade i två län, Västerbottens och Norrbottens län. Finns det något som kan hålla samman denna väldiga yta?

Av: Åke F

Åke F — Tue, 12 Apr 2016 17:32:00 +0000

En kommentar till de tänkta storlänen. Avståndet till Östersund från nordspets respektive sydspets av Jämtlands län (och landsting) är 25 mil. Numera.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Tue, 12 Apr 2016 13:43:59 +0000

Till Fredrik Thorsson: När det gäller frågor som att skolor borde drivas i offentlig regi är vi också ense. Men de så kallade valfrihetsreformerna har ju faktiskt inte genomförts för att vi inte skulle kunna ta emot flyktingar.

Själv tillbringade jag som sjuåring en tid i flyktingkarantän i just en skola, sov i flickskolans aula i Härnösand.

Av: Fredrik

Fredrik — Tue, 12 Apr 2016 12:33:33 +0000

Enn Kokk:
Vi står nog närmare varandra i detta än många andra. Jag vet också att du i ditt föredrag om din egen flykt anknyter till dagens situation, även om jag inte har fått förmånen att höra detta.

Samtidigt tycker jag kanske att du överdriver skillnaderna mellan andra världskrigets situation och nu. Även då var det naturligtvis en hård press på Sverige och under kriget fanns många som argumenterade mot flyktingmottagande. En del sådana beslut togs också. Att logiproblemen m.m. är större idag beror tyvärr på den relativa nedmonteringen av offentlig sektor som tyvärr främst genomförts av socialdemokratiska regeringar. Det finns färre offentliga lokaler och skolor styrs inte längre gemensamt, för att nämna två exempel. Således vore en återsocialisering av det som naturligt borde skötas gemensamt ett bra steg för att bättre hantera flyktingströmmar.