Kommentarer till Nej, jag är inte död än

Av: Krister Holmgren

Krister Holmgren — Fri, 15 Jan 2016 22:48:35 +0000

Sjöwall/Wahlöös romanserie är fantastisk – och speciell, med kriminalpoliser i huvudrollerna. Annars handlar det ju ofta om amatördetektiver, ibland i parförhållanden. Kanske har Agatha Christie, med Tommy och Tuppence Beresford, inspirerat Craig Rice till paret Justus och Maria Lang till paret Bure? Gemensamt är, att alla tre paren gifter sig under romanseriernas gång, om jag minns rätt. Så varför inte även Martin Beck…?
Lite av charmen med deckare är nog, att det finns minst en ”utmärkt person” som samtidigt är ”fullkomligt osannolik”. Ta ex.vis Miss Marple!

Nu har vi kommit långt från det ursprungliga ämnet för det här blogginlägget, så nu lär väl Enn stoppa oss snart…

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Fri, 15 Jan 2016 21:50:30 +0000

Till Björn Kumm: Också jag värderar Sjöwall-Wahlöös deckare om Martin Beck mycket högt. Jag såg förresten den långa intervjun med Maj Sjöwall i TV nyligen.

Flera av bokfilmatiseringarna, främst kanske Bo Widerbergs ”Mannen på taket” (i original ”Den vedervärdige mannen från Säffle”), är också mycket sevärda. Också den såg jag nyligen om.

Jag har naturligtvis också sett raden av Beck-uppföljare i TV, och några, signerade till exempel Harald Hamrell, är klart sevärda, men de har reducerat de återkommande poliserna, samhällskritiken är inte lika uppenbar och vissa grepp (som till exempel grannen med stänkarna) är kul men lite för mekaniska.

Hälsa hustrun!

Av: Björn Kumm

Björn Kumm — Fri, 15 Jan 2016 18:16:54 +0000

Bäst av alla är naturligtvis Sjöwahlöö som jag har ett mycket personligt förhållande till, eftersom Martin Becks nya kärlek Rhea Nielsen är identisk med min hustru Irka Cederberg. Som jag skriver i mina memoarer: ”Det värmde mitt hjärta att Martin Beck, dittills så dyster, av sina författare tilläts bli lycklig. Hans nya kvinna verkade vara en utmärkt person och fullkomligt osannolik.”

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Fri, 15 Jan 2016 17:05:47 +0000

Till Krister Holmgren: Jag har, allt sedan min tonårstid, läst oerhört många deckare av de mest skilda slag. Jag har också, av både utrymmes- och kvalitetsskäl, i omgångar rensat det egna deckarbeståndet, men i sommarhuset i Öregrund har jag tre och en halv bokhyllor med det jag tycker hör till det bästa i genren.

Av: Krister Holmgren

Krister Holmgren — Fri, 15 Jan 2016 15:33:30 +0000

Det ante mig att du skulle känna till henne, Enn. Själv ”upptäckte” jag henne via ”Mord, lilla mor” under tonårstiden (i Öregrund, f.ö., där jag tillbringade somrarna på 50-talet!). Mest känd av Craig Rice är väl serien med paret Justus och den drinkglade advokaten John J Malone.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Thu, 14 Jan 2016 15:43:08 +0000

Till Krister Holmgren: Jag tror jag har den i deckarklassikerhyllan i vårt sommarhus i Öregrund. Jag hör till dem som har läst Craig Rice.

Av: Krister Holmgren

Krister Holmgren — Thu, 14 Jan 2016 14:17:47 +0000

”Lik förbannat” är även den svenska titeln på en deckare av Craig Rice (Bonniers 1954), i original ”The lucky stiff” (1945). Så den ordvitsen har några år på nacken!

Av: Thomas Åkerblad

Thomas Åkerblad — Thu, 14 Jan 2016 10:14:47 +0000

”lik förbannat” nästan en göteborgare

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Thu, 14 Jan 2016 09:27:11 +0000

Till Thomas, Björn och Mats: Ja, än så länge i alla fall. Men en dag ligger man där i alla fall, lik förbannat.

Av: Mats Rosin

Mats Rosin — Thu, 14 Jan 2016 07:15:22 +0000

Du får väl citera Mark Twain: Ryktet om min död är betydligt överdrivet.
Men grattis till återuppståndelsen.
Även om tydligen inte tror på den.
Det gör förresten inte jag heller…