Svetlana Alekseijevitj skriver på ryska och inte vitryska. Jag har besökt Vitryssland många gånger och har noterat att de dominerande språket är ryska. Jag frågade en ung kvinna som arbetar som tolk åt den vitryska vetenskapsakademien om hon pratade vitryska – nja, det var no lite si och så med det. Förmodligen pratas vitryska mer på landsbygden.

Lite förenklat kan man säga att ryska, vitryska och ukrainska är ungefär som svenska, danska och norska (enligt mitt naiva intryck; jag är ingen slavist, och min enkla restaurang-ryska gör väl att jag hyfsat klarar att höra skillnad på ryska och ukrainska). Precis som för de skandinaviska språken finns också ett par bokstäver i alfabetet som skiljer.