Kommentarer till Barnens oförfalskade ramsor och rim från gator och gårdar

Av: Pyttan

Pyttan — Thu, 27 Nov 2014 15:06:30 +0000

Ja jag vet.
Jag saknar honom väldigt. Han var en toppenpappa och hade mycket och kul humor, mitt i allt skrivande!

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Thu, 27 Nov 2014 10:52:15 +0000

Till Pyttan: Ja, som du vet, träffade jag ofta din far, Gunnar Gunnarson, på den tiden då han fanns på Tidens förlag i samma hus, Sveavägen 68, där jag jobbade, hade ett litet finger med i utgivningen av ”Socialdemokratiskt idéarv” och använde honom faktiskt också som föreläsare vid en idépolitisk kurs på Bommersvik.

Den gamla sorten av demokratiska socialister – jag räknar mig själv till den kategorin – utmärktes också av bredd och bildning, vilket också innefattar intresse för barnkultur.

Av: Pyttan

Pyttan — Wed, 26 Nov 2014 22:37:01 +0000

Jag fick Pelle Plutt av pappa. Den är så kul och särskilt ”Tack för maten..” och ”Hallå där köp blåbär….” och förstås ”Pelle Plutt” har fastnat hos mig! Underbara teckningar, och jag läste den så mycket för barnen att den föll isär! Jag ska leta fram den igen

Av: Lasse H

Lasse H — Mon, 24 Nov 2014 12:46:01 +0000

Min version av ”rumpa bar”-ramsan var:

”Ett å två å tre å fyra,
alla nöjen äro dyra,
den som inga pengar har,
han får gå med rumpan bar, rumpan bar, rumpan bar”.

Den sjöngs till en kul melodi. Kommer dock inte på originalmelodins namn.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Mon, 24 Nov 2014 09:36:03 +0000

Till Birgitta Dahl: Båda varianterna fanns säkert, kanske ändå fler. I gatrimmens värld flödade fantasin och variationen.

Av: Birgitta Dahl

Birgitta Dahl — Mon, 24 Nov 2014 09:16:41 +0000

Versen om ”alla byxor äro dyra” fanns också i min barndom. Men där jag var – Vallentuna och Stockholm – sa vi:
”den som inga pengar har
han får gå med rumpan bar.”
Den som inte har några pengar kan ju inte köpa dyra byxor.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sun, 23 Nov 2014 11:26:14 +0000

Till Bengt O: Något har säkert Bengt af Klintberg dämpat sig i det här fallet, eftersom barnböcker ofta köps av barnens uppfostrande föräldrar.

Men den ramsa du avslutningsvis citerar finns faktiskt med, under rubriken Klapplekar:

Alla malla tjafs uti fiskarmalajka,
alla malla tjafs uti bingabångabej.
Hej skudderi skudderumpen stumpen,
hej skudderi skudderullan lej.
Kläderna vi bära på
äro utav kinatrå,
tjipp tjopp, tjipp tjopp, kinaman.

Av: Bengt O.

Bengt O. — Sat, 22 Nov 2014 21:27:15 +0000

De var väldigt vilka ”fina” ramsor du publicerar – af Klintberg är ju annars inte den som döljer det drastiska – hans ”Kuttrasju” är t.ex. en delvis ganska grov men intressant redogörelse för ett område av språket där bl.a. Stiernhielm råkar illa ut.

Hasse Alfredsons barnvisor är inte heller alltid så fina i kanten men återspeglar väl en del av verkligheten. Låt mig bidra med en mobbarramsa (usch) som var populär på ”Vallen” i Kramfors i början av 50-talet. (Namnet utbytt):

”Lasse Bodin
fager och fin
smörj’ sig i ä-t med terpentin”

Jag minns också att flickorna där ofta sjöng en sång där refrängen gick ungefär: ”allamannatjafsutifiskabalajka” och jag undrade förtvivlat över vad det kunde betyda. Mina teorier håller jag för mig själv.