Vissa personer kan bjuda på: …intressant, men jag tycker helt annorlunda.

Andra låter mig känna på att jag angripit en Sanning och alla som står för den Sanningen. ”Ja, då vet jag var jag har dig. Du är som dom andra.”

Och ”dom andra” platsar inte heller på vissa bloggar. Det hindrar inte att jag har förståelse för att en viss renhållning kan vara motiverad.

De tålmodiga svaren här – utanför bloggämnet – kan du nog inte räkna med på så många bloggar oberoende av partifärg.

En del annat, som sättet att använda statistik, har väl också att göra med att bloggar inte är vetenskapliga avhandlingar.

För egen del är jag en kritisk och reflekterande själ, som rent av har fått en och annan helsida i kvällspressen för min kritik av ledande socialdemokrater. Men jag har för den skull inga problem med att många av dem som bär upp ett politiskt parti är partilojala och följaktligen har en tendens att ersätta fakta och argument med frakta argument.

Jag gillar inte nedlåtande ton, men man måste ju inse att själva bloggformen är ett uttryck för att ge just den enskilda personen med sina egenheter en röst i cyberrymden.

En del bloggare, somliga av dem rent av drivna skribenter, har som kutym att visserligen publicera kommentarer men inte besvara dem, kanske beroende på att de inte tycker sig ha tid. För det här finns det inga tvingande regler. Man kan ju för övrigt som bloggägare också helt och hållet spärra kommentarsfunktionen.

Jag kan säkert komma på 10 punkter till men nöjer mig där. Naturligtvis sysslar inte alla bloggar med det jag nämner ovan. De är ett fåtal men tongivande bloggare jag kritiserar. Låt oss kalla dem Bill&Bull, Bagdad Bob med flera. Bagdad Bob har dock nyligen plockats av banan. Vilket kanske signalerar ljusare tider på S-bloggar? Sagde Bagdad Bob var ju, olyckligtvis, S-bloggars webbredaktör. Så, punkt!

Du är ju i din fulla rätt att tycka, att det finns viktigare saker att skriva än det bloggägaren har valt att skriva om, men du måste ju finna dig i att en blogg är ett uttryck för bloggägarens personliga värderingar, som inte nödvändigtvis är identiska med dina.

Jag vidhåller fortfarande, att din egen idealblogg får du rimligtvis genom att börja publicera en egen.

Därutöver läser jag S-bloggar beroende av ämne och namn (vem det är som skriver). Den av dig nämnde Stig-Björn Ljunggrens blogg följer jag på det här sättet.

Allt kan man ju rimligtvis inte läsa, inte bara för att man inte har obegränsat med tid.
Så frågan kvarstår: Vilka S-bloggare är det som stryker sådana inlägg från din sida, vilka faktiskt håller sig till grundregeln att kommentera just den på bloggen publicerade texten och inte helt andra saker?

Att bloggare, S-märkta så väl som andra, skriver om andra ämnen och aspekter än dem du själv skulle vilja prioritera kan du som läsare inte göra något åt. Förstår du inte själv hur fel hela den här diskussionstråden är i det sammanhang du valde att publicera ditt aktuella inlägg, under en recension av ett Sommar-program i radio?

Varför de S-bloggare som stryker vissa kommentarer gör så vet jag inte. En rimlig förklaring som jag själv kan tänka mig är att kommentarerna i fråga tar upp helt andra saker än det bloggägaren själv har skrivit om, dem som kommentarerna följaktligen borde diskutera. Kom i håg grundregeln, att en blogg inte är någon allmän insändarsida.

Handlar det däremot om en annan syn på det bloggägaren har skrivit om, förefaller strykning inte vara någon acceptabel utväg. Men man får naturligtvis inte överutnyttja replikrätten heller.

Och håller du dig till de mest aktiva, de som kontinuerligt förses med ny text, är väl huvudregeln, att de publicerar kommentarer, i vart fall relevanta sådana. Karaktären på svaren kan ju också ha att göra med karaktären på kommentarerna.

Att somliga S-bloggare är mer partilojala än Stig-Björn Ljunggren är deras eget val.