Kommentarer till Mannen från Mallorca, Grisfesten och Geijer-affären

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sun, 27 Apr 2014 20:06:41 +0000

Till Gunnar Hönström: Också jag fyller i ett kryss, och där står det naturligtvis Lönneberga, så jag har inte missuppfattat frågan, i redovisningen här på bloggen bara råkat feta fel del av namnet på buspojken.

Nu har jag rättat till det. Tack för påpekandet.

Av: Gunnar Hönström

Gunnar Hönström — Sun, 27 Apr 2014 19:12:18 +0000

Hej.Du har visst missuppfattat frågan på vågrätt5.Frågan gällde platsen i melodin. Inte namnet på ngn person. Svaret blir då Lönneberga. Alltså 9 bokstäver.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sat, 26 Apr 2014 11:06:27 +0000

Till Hans G Eriksson: Jag vet inte om du för egen del har sett ”Mannen från Mallorca”, för övrigt en mycket bra film, men min text ovan handlar om den, inte generellt om vare sig geijeraffären eller om de långt fleras (än Geijers) eventuella involvering i sex med prostituerade.

En hint om geijeraffären finns ju i filmen – och jag ger en mycket kort förklaring för framför allt yngre bloggläsare, som själva inte har något minne av det här.

Det som Palme gjorde och inte gjorde behandlas över huvud taget inte i filmen.

Ingen av oss vet exakt vad Palme säkert visste på ett tidigt stadium respektive senare, men hans beteende måste ju också ses i sitt tidssammanhang, den ryktesspridning – ofta mycket fantasifull – som fanns om både honom själv och många andra politiker, även ledande borgerliga politiker i det aktuella fallet.

Jag vill verkligen inte försvara allt Palme gjorde i det här fallet och en del andra, men samtidigt ser jag andra, i vissa fall enastående, kvaliteter hos honom. Jag kan egentligen inte se någon politiker, oavsett kulör, som därefter har nått hans nivå.

Av: Hans G Eriksson

Hans G Eriksson — Sat, 26 Apr 2014 03:35:31 +0000

Den frisinnade statsministern C G Ekman tvingades avgå 1932 efter att ha tagit emot partibidrag av Ivar Kreuger. Wikipedia:
”När Ekman först förnekade förekomsten av ett av dessa bidrag, ledde den offentliga debatten till att han ansåg sig tvungen avgå som statsminister en månad före riksdagsvalet 1932, som blev ett stort nederlag för de frisinnade. Ekman kom aldrig tillbaka till politiken. Mindre än två år efter hans avgång var hans parti borta – åter sammanslaget med liberalerna under namnet Folkpartiet. Inte ens Ekmans motståndare trodde att denne hade skott sig på Kreuger, som för övrigt givit bidrag till alla partier utom kommunisterna, men Ekmans motstridiga besked användes för att misstänkliggöra honom och därmed bli av med en svår politisk motståndare.”

Den som djuplodat lite i Ekman-affären och insett med vilken självklarhet Ekman lämnade politiken efter den ”oklarheten”, har svårt att förstå socialdemokraters och andras nedtoning av Palmes nummer i riksdagen, där han inte bara serverade inkorrekta uppgifter utan också passade på att öppet håna dem som lämnat korrekta uppgifter om samma sak.

Av: Rustan Rydman

Rustan Rydman — Fri, 25 Apr 2014 18:36:29 +0000

Hej Enn! Leif GW Persson skrev ju som bekant tre kriminalromaner i rask takt under 80-talet. Persson skrev sedan inga kriminalromaner under tjugoår. Under senare år har Persson skrivit tre böcker (?) om Palmemordet som jag har läst med stort intresse. Persson är frispråkig, när det gäller att peka ut nätverk som kan tänkas ligga bakom mordet. Persson sitter inne med mycket kunskap när det gäller brottslighet. Leif GW har tydligen blivit folkkär eftersom han har varit med i tv ”Veckans brott”. GW sa i ett tv-program om att han har läst om Maj Sjöwall och Per Wahlöös böcker, romanen om ett brott femtio-gånger. Kommissarie Martin Beck bodde i höghuset i Bagarmossen. Jag är själv uppvuxen i Bagarmossen.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Thu, 24 Apr 2014 20:38:41 +0000

Till Thomas Åkerblad: Jag vet inte hur mycket Palme för egen del visste eller anade, men trots att jag i det stora hela gillade, och gillar, hans politiska linje, hade han ibland en olycklig tendens att skydda partivänner. För egen del har jag inga problem med att dra fram även obehagliga saker i ljuset, vilket väl framgår av min text om filmen.

Av: Thomas Åkerblad

Thomas Åkerblad — Thu, 24 Apr 2014 17:40:28 +0000

Kommer ihåg Leif G W Perssons kommentar i ett TV-program många år senare när han berättar om Geijer-affären och Palmes lögner: ”Inte kunde jag tänka mig att min partiordförande, Sveriges statsminister kunde ställa sig upp i kammaren och blåljuga. Men det kunde han.”