Kommentarer till Sixteen Tons

Av: Pontus Willebrand

Pontus Willebrand — Tue, 12 May 2009 14:28:24 +0000

Jag tror att Florence Valentin har gjort en modern tolkning av låten. Eller snarare snott/inspirerats av delar av låten. Låten heter också 16 ton och finns på Spotify om man har det.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Tue, 12 May 2009 08:52:23 +0000

Till Lars Rudström: Tack för påpekandet. Problemet här är att man, om man googlar på den här texten, får upp en hel rad textvarianter. Jag har använt den som jag trodde kunde vara Travis’, alltså textförfattarens, egen.

Sannolikt har jag texten också i tryckt form hemma i Uppsala, men eftersom jag för närvarande mest bor i Öregrund och inte kan kolla, ska jag försöka komma i håg att göra en mer noggrann textkontroll senare.

Av: Lars Rudström

Lars Rudström — Mon, 11 May 2009 17:45:04 +0000

Syftningen blev en aning fel ovan. Det var ju givetvis inte för att jag bodde där som sången sjöngs. Men jag sjöng den tillsammans med tio-tjugotals ölstinna järnbruksarbetare på många barer, många gånger, just i Pittsburgs downtown. För övrigt en av de skitigaste städer jag någonsin sett. Även killarna var fruktansvärt nerskitade av fett sot. Staden är nog renare nu, även gubbarna, efter järnverkens nedläggning.Hoppas jag.

Av: Lars Rudström

Lars Rudström — Mon, 11 May 2009 17:35:58 +0000

Som vanligt är det en lisa att läsa Enn Kokks blogg. För mig var det ett tag sedan pga av fysiskt resande. Vill gärna kommentera något om Sixteen Tons. Fords version var grandios. Jag hade den på en stenkaka vid 18 års ålder och spelade den varje gång på våra SSU-möten i Dalsland. Sedan köpte jag många skivor av The Platters. Sånggruppen hade då en härlig körbas. Liten och klen, men med ett djup som oftast bar fram hela gruppens sånger så skönt, för att tenoren skulle få briljera.
Nå, denne bas sjöng in Sixteen Tons 1957 vilken inspelning jag också besitter. Där fick han själv briljera. Något i hans text stör mig dock, precis som i din text ovan. Man kan väl inte födas en morgon och omedelbart gå till en gruva? Vilket virke var han av? Nej, så var inte texten som Ford sjöng.
Tredje och femte versens tre sista rader skall byta plats. Femte raden första rad skall vara: ”I woke up one morning it was drizzling rain,”
Bättre så?
Eftersom jag bodde i Pittsburg, Pennsylvania i början av 1970-talet så sjöngs den sången på många barer. Pittsburg och Apalacherna var kolgruvor och järnverk.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sun, 10 May 2009 12:16:31 +0000

Till Anne Giles: Allt beror ju på konsertens karaktär. Artister av Pete Seegers typ drar ju publiken med sig i sång, och vid många rockkonserter sjunger publiken med. Men när det är fråga om en utpräglad solokonsert, dit man går för att lyssna, borde ju publiken ha mer vett än din bänkgranne hade. Jag skulle nog inte ha dragit mig för att säga till.

Av: Ann Giles

Ann Giles — Sun, 10 May 2009 11:35:57 +0000

Underbar sång. Roligt att se texten, för den kunde damen bredvid mig på en Roger Whittaker konsert en gång behövt. Hon sjöng med i varenda sång, och jag kunde inte bestämma mig för om jag skulle låta henne njuta medan min konsert blev förstörd av hennes sång, eller om jag skulle be henne vara tyst(are) och göra henne ledsen. Men Sixteen Tons kunde hon inte. Så hon var tyst.

Vad tycker folk; skulle jag sagt något eller hållit tyst?