<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>Kommentarer till Svårt att jämföra estniska lokalval med svenska</title>
	<atom:link href="http://enn.kokk.se/?feed=rss2&#038;p=29883" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://enn.kokk.se/?p=29883</link>
	<description>Enn Kokks blogg</description>
	<lastBuildDate>Mon, 27 Apr 2026 05:00:05 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=4.1.42</generator>
	<item>
		<title>Av: Enn Kokk</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=29883&#038;cpage=1#comment-346102</link>
		<dc:creator><![CDATA[Enn Kokk]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 10 Nov 2013 22:15:35 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=29883#comment-346102</guid>
		<description><![CDATA[Jag har för egen del aldrig förnekat att också ester under den tyska ockupationsperioden deltog i förföljelsen och förintelsen av judar och jag har alltså här på bloggen skrivit om det här i samband med att jag har recenserat några skönlitterära böcker, där det här skildras. Estland hade under självständighetstiden mellan de båda världskrigen en ganska liten judisk befolkning - men det gör ju inte de här gärningarna mer acceptabla.

Det behövdes dock inte 30-40.000 man för att utföra det här, så Omakaitse, ett slags hemvärnsstyrkor, hade mer av beredskapskaraktär, och man kan också diskutera graden av frivillighet när det gällde att vara med där.

Ett annat begrepp som måste utredas för att förstås är Skogsbröderna, på estniska Metsavennad. Det var fråga om gerillaförband som gömde sig i skogarna och både under den första och den andra sovjetiska ockupationen bekämpade sovjetmakten. Detta var skogsbrödernas främsta mål; de var estniska nationalister. I övergångsskedet mellan den första ryska ockupationen och den tyska sköt de här skogsbröderna ett antal rysskollaboratörer, och enligt vad jag hörde berättas i yngre år, förekom det då också att man avrättade estniska judar som hade deltagit i de hatade ryska förintelsebataljonernas aktioner i Estland och sedan blivit kvar där. Men det här skedde ju då inte primärt för att de var just judar.

Min poäng med de här anmärkningarna är att man nog måste ha utförligare kännedom om vad som faktiskt ägde rum i Estland under krigsåren för att kunna förstå allt som då hände.

Men än en gång: Esters deltagande i judeutrotning, i läger eller på annat sätt, måste fördömas på exakt samma sätt som annan sådan, var den än ägde rum.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Jag har för egen del aldrig förnekat att också ester under den tyska ockupationsperioden deltog i förföljelsen och förintelsen av judar och jag har alltså här på bloggen skrivit om det här i samband med att jag har recenserat några skönlitterära böcker, där det här skildras. Estland hade under självständighetstiden mellan de båda världskrigen en ganska liten judisk befolkning &#8211; men det gör ju inte de här gärningarna mer acceptabla.</p>
<p>Det behövdes dock inte 30-40.000 man för att utföra det här, så Omakaitse, ett slags hemvärnsstyrkor, hade mer av beredskapskaraktär, och man kan också diskutera graden av frivillighet när det gällde att vara med där.</p>
<p>Ett annat begrepp som måste utredas för att förstås är Skogsbröderna, på estniska Metsavennad. Det var fråga om gerillaförband som gömde sig i skogarna och både under den första och den andra sovjetiska ockupationen bekämpade sovjetmakten. Detta var skogsbrödernas främsta mål; de var estniska nationalister. I övergångsskedet mellan den första ryska ockupationen och den tyska sköt de här skogsbröderna ett antal rysskollaboratörer, och enligt vad jag hörde berättas i yngre år, förekom det då också att man avrättade estniska judar som hade deltagit i de hatade ryska förintelsebataljonernas aktioner i Estland och sedan blivit kvar där. Men det här skedde ju då inte primärt för att de var just judar.</p>
<p>Min poäng med de här anmärkningarna är att man nog måste ha utförligare kännedom om vad som faktiskt ägde rum i Estland under krigsåren för att kunna förstå allt som då hände.</p>
<p>Men än en gång: Esters deltagande i judeutrotning, i läger eller på annat sätt, måste fördömas på exakt samma sätt som annan sådan, var den än ägde rum.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Jean</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=29883&#038;cpage=1#comment-346100</link>
		<dc:creator><![CDATA[Jean]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 10 Nov 2013 20:40:51 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=29883#comment-346100</guid>
		<description><![CDATA[Citat från United States Holocaust Memorial Museum på nätet (http://www.ushmm.org/wlc/en/article.php?ModuleId=10005448):&quot;German SS and police units, together with Estonian auxiliaries, massacred the Jews of Estonia by the end of 1941. No ghettos were created in Estonia during the German occupation.&quot;
I en text av frilansjounalisten Eino Tubin (han har tidigare förekommit i ett annat sammanhang på denna blog) på nätet, http://www.aff.a.se/vf2005_2/Tubin%20sid%2012.htm, skriver han under rubriken &quot;Vad hände under ockupationen?&quot; bl a om den internationella kommission som den estniske presidenten Lennart Meri tog initiativet till 1988. 
Tubin skriver: &quot;Ett Einsatzkommando följde tätt i spåren på de tyska trupper som avancerade genom Estland. Inom ett halvår hade i stort sett alla kvarvarande judar mördats – mellan 950 och 1.000 män, kvinnor och barn, inklusive judar som stod utanför församlingen, mentalsjuka och veteraner från Estlands frihetskrig. Mindre än ett dussin överlevde kriget i Estland.&quot; 
Och: &quot;Kommissionen har också försökt kartlägga var den Estniska Legionen (ett Waffen-SS-förband) och olika estniska polisbataljoner verkade under kriget. Kommissionen konstaterar att 36. polisbataljonen deltog i massmorden på judar i staden Novogrudok i Vitryssland. Andra polisbataljoner ”kämpade mot partisaner”, ett töjbart begrepp som kan inbegripa både räder mot byar och massavrättningar. Estniska förband vaktade ett flertal läger både i Estland och annorstädes och deltog i deportationen av civila från Vitryssland och Polen till Tyskland.

     ”Skogsbröderna” avlöstes av ett hemvärn, Omakaitse på 30-40.000 man, som tog order av tyskarna. Mellan 1.000 och 1.200 beräknas ha deltagit i hämnden mot påstådda medlemmar i förintelsebataljonerna och morden på judar. Omakaitses medlemmar överfördes senare till Waffen-SS eller polisbataljoner, tillsammans med andra frivilliga och senare också värnpliktiga.

     Kommissionen lägger huvudansvaret för kollaborationen med nazisterna på ledarna av direktoratet, den estniska ”självstyrelsen” under kriget. Den hade makt över polisen och bar ansvaret för att ester olagligt togs ut till tvångsarbete eller värnplikt under kriget. Den estniska säkerhetspolisen deltog aktivt i jakten och morden på judar och romer.&quot;]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Citat från United States Holocaust Memorial Museum på nätet (<a href="http://www.ushmm.org/wlc/en/article.php?ModuleId=10005448" rel="nofollow">http://www.ushmm.org/wlc/en/article.php?ModuleId=10005448</a>):&#8221;German SS and police units, together with Estonian auxiliaries, massacred the Jews of Estonia by the end of 1941. No ghettos were created in Estonia during the German occupation.&#8221;<br />
I en text av frilansjounalisten Eino Tubin (han har tidigare förekommit i ett annat sammanhang på denna blog) på nätet, <a href="http://www.aff.a.se/vf2005_2/Tubin%20sid%2012.htm" rel="nofollow">http://www.aff.a.se/vf2005_2/Tubin%20sid%2012.htm</a>, skriver han under rubriken &#8221;Vad hände under ockupationen?&#8221; bl a om den internationella kommission som den estniske presidenten Lennart Meri tog initiativet till 1988.<br />
Tubin skriver: &#8221;Ett Einsatzkommando följde tätt i spåren på de tyska trupper som avancerade genom Estland. Inom ett halvår hade i stort sett alla kvarvarande judar mördats – mellan 950 och 1.000 män, kvinnor och barn, inklusive judar som stod utanför församlingen, mentalsjuka och veteraner från Estlands frihetskrig. Mindre än ett dussin överlevde kriget i Estland.&#8221;<br />
Och: &#8221;Kommissionen har också försökt kartlägga var den Estniska Legionen (ett Waffen-SS-förband) och olika estniska polisbataljoner verkade under kriget. Kommissionen konstaterar att 36. polisbataljonen deltog i massmorden på judar i staden Novogrudok i Vitryssland. Andra polisbataljoner ”kämpade mot partisaner”, ett töjbart begrepp som kan inbegripa både räder mot byar och massavrättningar. Estniska förband vaktade ett flertal läger både i Estland och annorstädes och deltog i deportationen av civila från Vitryssland och Polen till Tyskland.</p>
<p>     ”Skogsbröderna” avlöstes av ett hemvärn, Omakaitse på 30-40.000 man, som tog order av tyskarna. Mellan 1.000 och 1.200 beräknas ha deltagit i hämnden mot påstådda medlemmar i förintelsebataljonerna och morden på judar. Omakaitses medlemmar överfördes senare till Waffen-SS eller polisbataljoner, tillsammans med andra frivilliga och senare också värnpliktiga.</p>
<p>     Kommissionen lägger huvudansvaret för kollaborationen med nazisterna på ledarna av direktoratet, den estniska ”självstyrelsen” under kriget. Den hade makt över polisen och bar ansvaret för att ester olagligt togs ut till tvångsarbete eller värnplikt under kriget. Den estniska säkerhetspolisen deltog aktivt i jakten och morden på judar och romer.&#8221;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Enn Kokk</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=29883&#038;cpage=1#comment-346096</link>
		<dc:creator><![CDATA[Enn Kokk]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 10 Nov 2013 11:12:14 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=29883#comment-346096</guid>
		<description><![CDATA[Till Marie Thorstensson: Jag har läst boken och också skrivit om den; recension finns ovan under Kulturspegeln, Prosa &amp; lyrik. 

Eftersom Maarja Talgre finns här i Sverige - hon var under många år anställd på Sveriges Radios kulturredaktion - har jag också träffat henne personligen.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Till Marie Thorstensson: Jag har läst boken och också skrivit om den; recension finns ovan under Kulturspegeln, Prosa &#038; lyrik. </p>
<p>Eftersom Maarja Talgre finns här i Sverige &#8211; hon var under många år anställd på Sveriges Radios kulturredaktion &#8211; har jag också träffat henne personligen.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Marie Thorstensson</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=29883&#038;cpage=1#comment-346092</link>
		<dc:creator><![CDATA[Marie Thorstensson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 10 Nov 2013 03:10:59 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=29883#comment-346092</guid>
		<description><![CDATA[Maarja Talgre Har skrivit Leo, ett estniskt öde. Boken har gått som radioföljetong och borde också nämnas. Den handlar bl a om hennes av nazisterna dekorerade far, och ger en bra historieförklaring.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Maarja Talgre Har skrivit Leo, ett estniskt öde. Boken har gått som radioföljetong och borde också nämnas. Den handlar bl a om hennes av nazisterna dekorerade far, och ger en bra historieförklaring.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Enn Kokk</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=29883&#038;cpage=1#comment-346079</link>
		<dc:creator><![CDATA[Enn Kokk]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 09 Nov 2013 10:17:22 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=29883#comment-346079</guid>
		<description><![CDATA[Till Bengt Eliasson: Det fanns under den korta självständighetstiden mellan de båda världskrigen ingen utbredd antisemitism i Estland, men under den tyska ockupationer förekom det både läger och förintelse, som också ester deltog i. Om detta finns det skönlitterära vittnesbörd, till exempel Peeter Puides &quot;Samuel Brascinskys försvunna vrede, även Sofi Oksanens &quot;När duvorna försvann&quot;, den senare ganska ny och mycket läst också i Estland (Oksanen skriver på finska men är halvestniska). Du kan hitta mina båda recensioner ovan under Kulturspegeln, Prosa och lyrik.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Till Bengt Eliasson: Det fanns under den korta självständighetstiden mellan de båda världskrigen ingen utbredd antisemitism i Estland, men under den tyska ockupationer förekom det både läger och förintelse, som också ester deltog i. Om detta finns det skönlitterära vittnesbörd, till exempel Peeter Puides &#8221;Samuel Brascinskys försvunna vrede, även Sofi Oksanens &#8221;När duvorna försvann&#8221;, den senare ganska ny och mycket läst också i Estland (Oksanen skriver på finska men är halvestniska). Du kan hitta mina båda recensioner ovan under Kulturspegeln, Prosa och lyrik.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Bengt Eliasson</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=29883&#038;cpage=1#comment-346077</link>
		<dc:creator><![CDATA[Bengt Eliasson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 09 Nov 2013 09:04:25 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=29883#comment-346077</guid>
		<description><![CDATA[Till Enn Kokk: Du skriver av naturliga skäl ofta om estniska spörsmål, i det här fallet om lokalvalen. Jag har dock två andra frågor jag skulle vilja ställa dig. För en tid sedan var vi och såg Tadeusz Slobodzianeks mycket uppmärksammade pjäs &quot;Vår klass&quot; på Teater Galeasen. Omskakande och sevärd. En pjäs som handlar om hur polacker deltar i en massaker 1941 på sina judiska grannar i Jedwabne, beläget i östra Polen. Idag vet vi att många i lokalbefolkningen i de östeuropeiska staterna deltog aktivt, tillsammans med tyskarna, i deporteringarna och avrättandet av den judiska befolkningen. Mina frågor till dig blir: Hur var det i Estland? Förekommer det idag någon debatt om förintelsen i Estland?]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Till Enn Kokk: Du skriver av naturliga skäl ofta om estniska spörsmål, i det här fallet om lokalvalen. Jag har dock två andra frågor jag skulle vilja ställa dig. För en tid sedan var vi och såg Tadeusz Slobodzianeks mycket uppmärksammade pjäs &#8221;Vår klass&#8221; på Teater Galeasen. Omskakande och sevärd. En pjäs som handlar om hur polacker deltar i en massaker 1941 på sina judiska grannar i Jedwabne, beläget i östra Polen. Idag vet vi att många i lokalbefolkningen i de östeuropeiska staterna deltog aktivt, tillsammans med tyskarna, i deporteringarna och avrättandet av den judiska befolkningen. Mina frågor till dig blir: Hur var det i Estland? Förekommer det idag någon debatt om förintelsen i Estland?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
