Kommentarer till Sommar i P1 med Daniel Sachs

Av: Ann-Katrin Roth

Ann-Katrin Roth — Thu, 15 Aug 2013 19:42:55 +0000

Lösningen av konflikten är det som är viktigt. Och för att det ska bli en varaktig fred kommer det nog att vara ytterst viktigt att det blir ett paradigmskifte i attityder i regionen mot en judisk stat bland de andra staterna, samtidigt som bosuattningspolitiken granskas. Befolkningarna kommer att behöva fuorberedas för svåra kopmpromisser i stället för att indoktrineras.

Av: Hans G Eriksson

Hans G Eriksson — Thu, 15 Aug 2013 18:21:36 +0000

Johan, tack för debatten, som jag för min del slutar med ett citat från igår: ”Ointresserad av hur ansvarsfördelningen kan se ut, har jag sedan juni 1967 byggt upp en exempelsamling på fördömanden mot de inblandade.”

Jag är alltså – tvärtemot vad du uppfattat – helt ointresserad av skuldfrågan.

Av: Johan

Johan — Thu, 15 Aug 2013 17:37:33 +0000

Med debattörer som är mer intresserade av historien och skuldfrågan än att se en lösning på konflikten blir den mycket svårlöst. Med detta konstaterande avslutar jag mitt deltagande i denna debatt som inte är fruktbar.

Av: Hans G Eriksson

Hans G Eriksson — Thu, 15 Aug 2013 13:32:24 +0000

Nej, jag beskyller inget av Israels grannländer för att ha nått upp till demokratin Israels utvecklingsnivå.

Med tanke på graden av civilisation i exempelvis Irak, Syrien och Egypten kan jag utifrån Johans modell för jämförelse knappast klandra någon av de inbördes stridande falangerna.

Av: Ann-Katrin Roth

Ann-Katrin Roth — Thu, 15 Aug 2013 12:05:01 +0000

Johan, jag tycker inte alls att jag håller på med övertoner. Hans har skrivit bra om detta. Jag har aldrig påstått att Israel inte har gjort fel många gånger. Jag noterar en besynnerlig hätskhet inom svensk diskurs enbart vad gäller Israel. Nationen har tvingats bli stark för att överleva. Sedan brukar dom med ensidigt israelkritiska övertoner säga att de väntar sig mer av Israel för det är den starkare. Men de väntar sig ingenting av de många motparterna i konflikten. Kan spekulera om vad som har varit drivande i denna attityd men avstår. Det blir bara politik av alltihop.

Av: Johan

Johan — Thu, 15 Aug 2013 12:03:05 +0000

Jag tycker nog för min del att det är befogat att ställa högre krav på Israel än på grannarna med tanke på den högre utbildningsnivån, ekonomiska standarden och det stöd landet historiskt sett fått från USA. Du gör ett misstag om du tror att länderna i regionen är jämbördiga. Att se palestinierna och israelerna som jämbördiga är som att anse att herrskap och tjänstefolk i 1800-talets Sverige hade samma förutsättningar.

Av: Hans G Eriksson

Hans G Eriksson — Thu, 15 Aug 2013 00:35:55 +0000

Johan, den som bortser från historien kan rimligen inte förvänta en varaktig lösning. Förhoppningsvis har USA insett detta efter den påtvingade ad hoc-lösningen i Irak.
En varaktig fred i Mellanöstern ser jag som lika trolig som att Zlatan blir vårt nästa världsnamn i orientering.
Det jag intresserar mig för är omvärldens högre ställda krav på den enda demokratin, Israel, än på alla de grannar som inte ens avstår från att bekriga varandra inbördes.

Av: Johan

Johan — Wed, 14 Aug 2013 21:32:53 +0000

Var ligger lösningen då, Hans G. Eriksson? Och vad är egentligen poängen i att återge vad som sades i Radio Cairo för 46,2 år sedan? Hur bidrar det till frågans lösning? Tala om att fastna i historien. Jag kan inte se att du överhuvudtaget ser framåt eller diskuterar i termer av konfliktlösning.

Av: Hans G Eriksson

Hans G Eriksson — Wed, 14 Aug 2013 21:16:13 +0000

Här INVÄNDER jag mot de uppskruvade övertonerna. Vad ger det för reaktion? Beskyllning för övertoner. Besynnerligt!

Den 18 maj 1967, dagarna före sexdagarskrigets utbrott – för att ta ett exempel – meddelade statsstyrda Radio Cairo: ”We have nothing fot Israel except war – comprehensive war … marching
against its gangs, destroying and putting an end to the whole Zionist existence … our aim is to destroy the myth which says that Israel is here to
stay … everyone of the 100 million Arabs has been living for the past nineteen years on one hope – to live to die the day israel is liuidated. There is no life no peace or hope for the gangs of Zionism to remain in the occupied land.”
(Six Days (2004), Jeremy Bowen sid 70)

Det är naturligtvis i övertonerna som övertonerna ligger. Inte i ett påpekande om förekomsten. Om den enkla sanningen borde vi väl inte strida.

Av: Johan

Johan — Wed, 14 Aug 2013 19:12:56 +0000

”euforiskt proklamerade utplåningen av staten Israel” det är märkligt med dessa oerhörda övertoner som förekommer i denna sorgliga konflikt. Övertoner av den typ som inläggen av Roth och Eriksson ägnar sig åt har förekommit i 60 år utan att något egentligt intresse av att lösa konflikten finns. Det handlar om att medelst demagogi låsa in sig i gamla positioner. Föga produktivt och leder i förlängningen till att denna våldsspiral aldrig får ett slut. Lösningen heter försoning, men också att de materiellt välförsedda israelerna inser att det gynnar också dem att förbättra förutsättningarna till välstånd för palestinierna.