Vi väljare skall däremot ha visioner. Ni politiker skall förvalta de resurser som vi jobbat fram så att vi skall kunna förverkliga våra visioner. Men ni skall inte visionera åt oss på 2010-talet. Det leder ju bara till att vi får en ännu större statskuld som våra barn får betala tillbaka. Och det kan knappast betyda ”rättvisa” eller större ”frihet” för dem enligt något vänster- eller högerparti.

Och visioner om samhällets fortsatta färdriktning måste nog varje parti ha, som vill fånga många väljares intresse.

Inte heller Norge prisar Arbeiderpartiet och det de har gjort nu när ”utöya-effekten” tycks försvinna.

S i Sverige med framtida regeringsmaktsambitioner borde lära något av dessa utvecklingar i våra grannländer dvs lova absolut inget du inte kan hålla ty det kommer surt efter. Folk är trots allt inte så dumma. En fokusering på FÖRVALTNING med konkreta mål isf luddig ”visionering” är vad folk i gemen efterfrågar. MVH

”Helt almindelige danskere”
Personerne spiller også en rolle for, at Dansk Folkeparti henter så mange stemmer fra Socialdemokraterne. Man kan illustrere det med en lille sproglig ting:

Et af Helle Thornings yndlingsudtryk er ”helt almindelige mennesker”. Denne vending afslører et medlem af de snakkende klasser, der ser på befolkningen udefra og ovenfra.

Man vil aldrig høre Kristian Thulesen Dahl (Dansk Folkeparti) bruge denne vending. Det tænker vælgerne måske ikke lige over. Men det bidrager til, at de i langt højere grad oplever ham som ”én af vore”, end tilfældet er med Thorning.”

Tycker att det danska uttrycket ”De snakkende klasser” är ganska intressant. Det uttrycker ett lött – givetvis populistiskt – förakt mot politiker från alla partier.