Kommentarer till Sommarmiddag och goda och nyttiga frukostar

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Wed, 08 May 2013 13:44:39 +0000

Till Magnus Andersson: Själv häller jag, när kaffet har kokat upp, först av sumpen överst i kaffepannan och dess pip och låter det sen stå en mycket kort stund på en kall spisplatta, så att det klarnar. Sen häller jag omedelbart över större delen av det fortfarande kokheta kaffet i en gammaldags TV-kanna, alltså en termos, ur vilken jag sen under dagens lopp häller upp varmt och fortfarande fräscht kaffe.

Av: Magnus Andersson

Magnus Andersson — Wed, 08 May 2013 12:16:13 +0000

De gustibus non est disputandum — ‘Om smak skall man inte diskutera’ — säger en latinsk maxim. Men trots att jag är uppvuxen i ett ångermanländskt kokkaffehem har jag aldrig förstått varför så många säger sig föredra det så ofta sura kokkaffet framför rent filterkaffe. Det går förstås att få mycket gott kaffe genom kokmetoden också, om man använder ett rengjort kärl, inte låter kaffet verkligen koka utan lägger det i nyss uppkokat vatten, låter det dra lagom länge (högst 5 minuter), kanske klarnar det med litet kallvatten, och serverar det omedelbart — men det är ovanligt. Oftast blir det ett surt avkok. Särskilt i norra Sverige har elektriska kaffeperkolatorer blivit populära de senaste decennierna. De låter det heta vattnet passera genom vattnet flera gånger, vilket i sig borde utgöra ett varningstecken för utfällning av garvsyra. Med kokmalet kaffe ger de en lätt grumlig brygd, som påminner om traditionellt kokat kaffe. Men jag är skeptisk. Det förstås — om man inte handbrygger bryggkaffe eller använder en dyrare elbryggare med hög effekt, utan en bryggare av de vanliga hemma/kvarterspizzeriemodellerna med låg effekt som inte låter vattnet passera genom kaffet tillräckligt snabbt, blir ju också bryggkaffe vämjeligt surt. Om man jämför med sådant (alltför vanligt) bryggkaffe kan kokkaffe (eller grovmalet kaffe bryggt i en pressbryggare) vara att föredra,

Av: Bengt Eliasson

Bengt Eliasson — Wed, 08 May 2013 10:16:28 +0000

Till Enn Kokk: Rent smakmässigt föredrar jag kokkaffe, men oftast blir det, tyvärr, bryggkaffe, helst Classic, då jag, särskilt på morgonen, vill ha ett starkt kaffe. Annars har jag väl ganska normala frukostvanor: gröt eller finsk yoghurt, ägg, smörgåsar med pålägg samt ordentligt med kaffe (4 koppar!). Lustigt nog så lyckas jag hålla vikten trots att jag äter vällagad lunch ute (många hoppar ju över lunchen men jag tror att man bara gör sig själv en otjänst) samt middag på kvällen. Jag försöker promenera till arbetet från tåget.

Av: Åke F

Åke F — Tue, 07 May 2013 20:15:27 +0000

Glöm inte att kaffe motverkar prostatacancer

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Tue, 07 May 2013 20:05:20 +0000

Till Bengt Eliasson: Själv försöker jag hitta en balans mellan smak och hälsa. Men mitt kära kokkaffe hör nog till det som jag skulle ha svårast att offra.

Av: Bengt Eliasson

Bengt Eliasson — Tue, 07 May 2013 19:09:25 +0000

Hustrun min som är inom medicinen säger att man inte skall dricka kaffe samtidgt med intag av juice, då kaffet förstör till stora delar C-vitaminen.

Av: Urban

Urban — Tue, 07 May 2013 17:16:42 +0000

Frisk diabetiker med
hjälp av fettrik kost Åtskilliga typ 2-diabetiker kan vittna
om hur de med hjälp av lågkolhydratkost kan återställa sina blodsockervärden och bli fria från sjukdom. I stället för att acceptera en
traditionell lågfettkost som sjukvården rekommenderar dem att äta
prövar de på egen hand annan kost.
– Hade jag följt sjukvårdens traditionella diabetesråd hade jag varit
död i dag, säger Mats Wiman i Lessebo som äter en strikt lågkolhydratkost.
Mats Wiman steker sina fyra ägg och
några skivor bacon. Han ringlar
över kokosfett och piffar till med en
kryddblandning. Det blir som en fet
äggblandning. Så går det till varje
morgon i hans kök. På den här kosten står han sig i tio timmar och
behöver inte äta förrän på kvällen.
– Jag känner ingen som helst
hunger under dagen och går aldrig
och småäter.
På kvällen blir det hårdkokta ägg,
räkor och smält smör.
Kosten han är äter är en extrem form
av LCHF, det vill säga lågt intag av
kolhydrater och mycket fett. Kosten är enahanda, men han ser inget
alternativ till denna mathållning.
Få människor kanske klarar av att
äta denna fett- och proteinrika kost,
med knappast några grönsaker.
Men för Mats Wiman fungerar kosten som medicin.
– Jag äter kanske fem gram kolhydrater om dagen. Mer klarar jag
inte, då får jag blodsockersvängningar som inte är bra för mig.
Egna företagaren Mats
Wiman är en energisk person. Just nu är han mitt
uppe i ett projekt med
att samla in pengar åt de
skogsarbetare från Kamerun som lurades på betalning när de befann sig
i Sverige för säsongsjobb. Han
driver också hemsidan friska
diabetiker.se där han skriver om hur
man med hjälp av en lågkolhydratkost kan bli frisk från diabetessjukdom typ 2.
Smålandsposten lade ut en förfrågan
på LCHF Växjös Facebooksida och
en länk till Kostdoktorn.se, en sajt
för LCHF. Vi sökte efter diabetiker
som prövat både traditionell diabeteskost, som innebär lågt intag av
fett och ganska mycket kolhydrater
och en lågkolhydratkost med mycket fett. Många hörde av sig och Mats
Wiman är en av dessa.
– Tidigare åt jag som alla andra
svenskar. Jag åt mycket mat och allt
möjligt, ofta tills jag blev däst. Jag
gillade särskilt vita baguetter, berättar han.
Det var ett ständigt sug efter mat
och ett småätande i tid och otid.
Det var under en tid när han och
hans fru bodde i Tyskland som problemen uppdagades. Jobbet var
stressigt och han kände oro inför
framtiden. Det blev mycket tröst-
ätande och mat rik på kolhydrater, för stora portioner pasta,
potatis och risotto. Till slut
sade kroppen ifrån ordentligt. Mats Wiman hade
genom sin livsstil dragit
på sig diabetes. Blodsockret
var för alldeles för högt och
hans bukspottskörtel hade
tagit mycket stryk.
– 1998 fick jag diagnosen diabetes. Vården ställde sig helt frå-
gande och mycket hjälp fick jag inte.
Det talades om att kostbehandling
och motion skulle räcka i ett första
skede. Det var bara en tidsfråga tills
man rekommenderade insulin.
Rådet att gå ut med hunden var
det inget fel på, konstaterar Mats
Wiman. Men kostråden var uppåt
väggarna. Det handlade om att äta
lättprodukter och kolhydrater. Över
50 procent kolhydrater kan man
stoppa i sig enligt en traditionell
diabeteskost.
– Fullständigt vansinnigt och
skadligt för många typ 2-diabetiker,
konstaterar Mats Wiman.
Efter en hjärtinfarkt, stroke och
ohälsa bestämde sig Mats Wiman
på egen hand att lägga om sina matvanor radikalt. Han satte sig noga in
hur LCHF fungerar och började med
att ta bort all kolhydratrik föda. Brö-
det, potatisen och pastan försvann.
Stärkelserika grönsaker togs bort.
Lättmargarinet ersattes med vanligt smör.
– Jag läste på mycket om fetter
och kolesterol. Jag var ju liksom alla
andra fettskrämd.
Hans Wiman äter nu kost som är rik
på fett och proteiner. Han ser att
kosten har stora fördelar för honom.
Maten håller hans blodsockervärde
i schack och han slipper svängningarna. Några problem med kolesterolvärden efter kostomläggningen har han inte och därför har han
också slutat med blodfettssänkande
läkemedel, så kallade statiner.
– Kroppen har en oerhörd förmåga
att sköta sig själv med rätt kost.
Han äter kosttillskott som D-vitamin, selen och magnesium. Grönsaker är han sparsam med, eftersom
även de innehåller kolhydrater som
han inte mår bra av. Får han i sig för
mycket kolhydrater stiger blodsockret till ogynnsamma värden.
För honom var mötet med diabetesvården ett stort misslyckande.
Därför fick han agera på egen hand.
– Sedan 2008 är jag numera frisk
diabetiker och det känns som att
vara nyfrälst. Men jag undrar ibland
om sjukvården verkligen vill att alla
patienterna ska bli friska. Då försvinner vi ju som kunder från vården och deras underlag. En frisk
patient blir olönsam.
Sjukvården rekommenderar i dagsläget fyra olika typer av koster vid
diabetes. Den extrema lågkolhydratkosten (LCHF) finns inte med.
Rekommendationerna bygger på
en sammanställning från Socialstyrelsen som i sin tur har utgått
från Statens Beredning för medicinska utvärdering (SBU) som har granskat det vetenskapliga underlaget
för livsmedel och koster.
Sammantaget sägs att vetenskapen är bräcklig och man behöver ny
kunskap på området. Det finns ändå
stöd för att flera koster kan vara bra,
skriver Socialstyrelsen i sin vägledning Kost vid diabetes från 2011.
De fyra kosterna är medelhavskost, måttlig lågkolhydratkost, traditionell diabeteskost och en traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI).
Den extrema lågkolhydratkosten (LCHF) nämns också. Men det
finns inte tillräckligt med studier
och långtidsuppföljningar gjorda
på denna kost. Därför väljer Socialstyrelsen att inte ta med LCHF i sina
rekommendationer. I stället väntar
man in mera kunskap. Små studier
som ändå talar för att LCHF fungerar har sorterats bort av myndigheten.
Många typ 2-diabetiker är överviktiga och har svårt att reglera sitt
eget insulin, därför är viktnedgång
nödvändigt. Lider man av övervikt
eller fetma, högt blodtryck, ofördelaktiga kolesterolnivåer och högt
blodsocker ökar risken avsevärt för
hjärt- och kärlsjukdom.
Sjukvården i Kronoberg följer i
det stora hela Socialstyrelsens vägledning. Tidigare har man bara haft
en kost att rekommendera, den traditionella lågfettkosten, som bevisligen inte har fungerat särskilt bra
för många personer med diabetes.
– Jag har känt det här länge, att
olika patienter mår bra på olika
koster, säger diabetessamordnaren
i landstinget, sjuksköterskan Karin
Johansson.
Sjukvården erbjuder fyra slags diabeteskoster
En traditionell diabeteskost består av liten
mängd fett och ganska mycket (50-60 %)
kolhydrater. Man ska äta mycket grönsaker
och byta ut feta mejerivaror mot lättprodukter.
Medelhavskosten innebär stort intag av
enkelomättade fetter, som finns i olivolja,
och mindre socker och kolhydrater än traditionell diabeteskost. Denna måltid består
av falafel och tomatsås, då man vill minska
mängden rött kött.
Traditionell diabeteskost med lågt GI har
mycket bönor, linser och fullkornspasta. Brödet
innehåller hela korn. Kosten är rik på grönsaker
och frukt. GI är ett mått på hur fort olika livsmedel med samma mängd kolhydrater höjer
blodsockret.
En måttlig lågkolhydratkost bygger på
färre kolhydrater och mycket grönsaker
och baljväxter. Här är det 20 gram färre
kolhydrater än i en traditionell kost.

JAN BÄRTÅS
jan.bartas@smp.se
0470–770 616

Av: Urban

Urban — Tue, 07 May 2013 17:15:53 +0000

Av: Urban

Urban — Tue, 07 May 2013 14:34:57 +0000

Tror dock att du får i dig Omega 6 i margarinet som inte är bra alls!! Det är tillverkningssättet av margarin jag har många dubier om.
LCHF i all ära, har provat det under många år men ändrat till att äta mycket annat än det som LCHF står för.
Dock undviker vi potatis och pasta är helt förbjudet, bröd är inte lika stort inslag i maten numera som förr, trolldeg (pasta alltså) gör vi till barnbarnen och leker med, inte äter.
Sedan flera år har jag kastat allt vad Statiner heter, det är också ett riktigt gift som enbart synnerligen få personer i världen behöver!!!
Här har medicinindustrin skapat en kassako!
Blodfetter över 12 kan vara farligt men det normala för en 70-åring bör vara upp till 9, då mår man bäst!!
Ett stort D-vitamintillskott samt Magnesium ingår också. Med stort menar jag då 2-4000ie, alltså dagligt intag. Märk att man anser att 400 ie räcker för en vuxen men det är synnerligen för lite i ett solfattigt land.
D-vitaminet trappas ner under sommaren när den sol som vi saknat så länge kan värma vår hud mer än 1.5 timmar om dagen vilket är tillräckligt för det naturliga intaget D-vitamin. Sedan är frukt inget för mig men hustrun kan inte vara utan.
Hästkött behöver man inte vara rädd för.
Det är bara trams i tidningarna att allt hästkött är farligt! Är det bara riktigt besiktigat är det en delikatess!!

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Tue, 07 May 2013 12:33:23 +0000

Till Åke F och Ann Kristin: Så vitt jag förstår är LCHF omdiskuterat och innebär också restriktioner för intag av vissa livsmedel som jag gillar. Den kost jag själv äter plus av läkare föreskrivet intag av insulin och annan medicin gör att mina blodsockervärden under lång tid har legat på 6-7-nivå.