Kommentarer till Last chorus: Carl-Adam Nycop

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sat, 13 Aug 2016 12:45:39 +0000

Till Sverker: Fast ditt tidsperspektiv är mycket svävande: 1973, som står i fokus för texten, förhindrades fortfarande ett regeringsskifte – det kom nästa valperiod. Och sen har vi haft regeringsskiften åt båda hållen då och då. SD, som du också nämner, är ju ett relativt sent fenomen.

Av: sverker

sverker — Sat, 13 Aug 2016 10:32:19 +0000

och det gick ju väldigt bra det? drev fram en fullkomligt imbecill borgerlig regim plus SD plus 1,3 miljoner soffliggare – vad är det ni gör fel?

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sat, 30 Sep 2006 06:44:31 +0000

Till Henrik Jansén-Storbacka: Det finns inget som helst tillrättalagt i mitt Last chorus efter vännen Carl-Adam. Han var och förblev socialdemokrat. Som jag skrev, tittade han senast in på den socialdemokratiska partikongressen i Malmö, då jag hälsade på och talade med honom.

Om du tror att jag har vantolkat eller övertolkat någonting, bör du läsa Carl-Adam Nycops memoarbok ”Väcka, oroa, förarga” (Legenda, 1988), kapitlet Valarbete, sidorna 144-169. Där finns bland annat historien om Motståndsrörelsen mot borgerlig regering. Även jag omnämns.

Av: Henrik Jansén-Storbacka

Henrik Jansén-Storbacka — Fri, 29 Sep 2006 21:00:26 +0000

I anledning av vad som skrivits ovan tycker jag att det är skamlöst att reducera den vakne, initierade, kreative, observante och i god mening liberale Carl Adam Nycop till en socialdemo-kratisk banérförare. (”Framåt under det röda baneret, strunt i vart det leder!”) Dessutom hade han i dag blivit per automatik fimpad (eller åtminstone strippad på heder och ära) i den läckra (s)-pressen, eftersom han härstammade från den finlandssvenska finansfamiljen Nykopp.

Det finns så mycket tillrättalagda kulisser, röda och blå – och framför allt gröna – i svensk politik… eller?