Kommentarer till Om vådorna av att heta Enn Kokk

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Mon, 04 Sep 2006 18:26:22 +0000

Katrinplommon ger väl i och för sig ännu trevligare associationer?

Av: Katrin

Katrin — Mon, 04 Sep 2006 16:59:12 +0000

Hej!
Ja, det här med namn är ett kapitel för sig. Jag innehar ett tämligen vanligt namn: Katrin, men det är få som skriver det rätt. Jag har fått heta allt mellan Kerstin, Catrin, Katarina, Katrine mm, när det så enkelt stavas på samma sätt som på toalettpapper och pappershanddukar på offentliga toaletter.
Förresten, snacka om lyx!, att ha personligt papper på faciliteterna! ;-D

Av: Lars Anders Johansson

Lars Anders Johansson — Mon, 03 Jul 2006 21:44:31 +0000

Haha, ja, jag ser ju problemet i anekdoten om vidareanknytningen till kökspersonalen. Mitt problem ligger närmare Fredrik Janssons, men består ändå inte av felstavningsrisken i huvudsak, utan snarare av riksen att förväxlas med alla tusentals andra Lars Johansson i riket. Tur då att man har ett mellannamn, visserligen inte särksilt originellt men ändå, att ta till!

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sun, 02 Jul 2006 15:34:56 +0000

Till Fredrik Jansson: Jo, jag förstår det här. Jag blir fortfarande störtförvånad, ibland också störd, när människor som jag har känt urlänge och som alltså borde veta bättre stavar mitt efternamn Kock.

I estniskan skriver man kk, inte ck. Kokk är ett lånord och betyder alltså det svenskar säkert anar att det betyder. Jag har genom anförvanters släktforskning i Estland fått veta, att jag faktiskt, kring 1700, hade en anfader, som var just kock, på ett balttyskt gods, Valkla, utanför Tallinn. När han på ålderns höst måste dra sig tillbaka, fick han på godsets ägor ett hus, som benämndes ”Kocksgården”. På den tiden hade estländarna ännu inte släktnamn utan kallades, ungefär som i Dalarna, efter gårdsnamn, och när den balttyska adeln sen fick för sig, att även estländarna borde ha efternamn, fick min släkt namnet Kokk efter gården.

Men gårdsnamnsbenämningen levde fortfarande kvar parallellt under min tidiga barndom i Estland. (Jag var sex år, när familjen, i februari 1944, flydde till Finland.) Vår gård i byn Juminda hette Tabani, och mig kallade folk följaktligen Tabani Enn, det vill säga Tabanis Enn eller Enn från Tabani.

Om förnamnet Enn har jag en teori, som jag dock inte har orkat få bekräftad. Enn är ett mycket vanligt mansnamn i Estland. Men det finns också en variant, Henn, som skulle kunna tolkas så att Enn/Henn är en estnisk kortform av Henrik.

Henrik Kock således. Men skriv inte det!

Av: Fredrik Jansson

Fredrik Jansson — Sun, 02 Jul 2006 15:08:33 +0000

Heter man Fredrik Jansson är man lite ovan vid att få sitt namn (nästan) konsekvent felstavat. När dessutom både redaktör och redaktionssekreterare är vänner så blir man ju lite stött.

Annars måste jag säga att första nummret av Zäta blev riktigt bra. Förutom mina artiklar finns det bland annat en intressant artikel av Håkan Wahlén som handlar om varför ”alla” socialdemokratiska pampar kommer från förorten Rågsved. Svaret har mycket att göra med en väldigt aktiv SSU-klubb – SSU Lucidor – som växte sig stark under oppositionsåren på 1970-talet.Intressant läsnig.