Det var så vitt jag förstår en socialliberal linje, fjärran från ideer om att socialisera ägandet eller till varje pris slå ner på rikedom och kapitalackumulation.

Högskattesamhället som växte fram mellan 1967 och 1976 såg han (och andra socialliberalt anstrukna S-sympatisörer i samma generation t ex Astrid Lindgren) som ett avsteg från den efterkrigslinje som under Tage Erlander visat sig vara så framgångsrik när det gällde att förbättra arbetarklassens villkor.

Jag kan inte se att denna växling mellan socialism och socialliberalism är något nytt för S, utan något som pågått under hela partiets historia. Under de tidigare delarna av 1900-talet var S betydligt mer radikalt.

Han osäkrade sin revolver i början av 70-talet när ”förnyelse” betydde anammande av åsikter som låg närmare de mer revolutionära elementens.

Får hoppas på det bästa då. Jag är pessimist, men det är klart att det vore bra för alla socialister om S bytte färdriktning.

Ja, jag vet att det finns väldigt många bra socialdemokrater. Jag märker dock väldigt väldigt lite av deras påverkan i partiets politik på riksplanet dessvärre. Och det är ju det som får mig att undra – hur kan det finnas så många bra människor som harvar på inom ett parti som fortsätter glida högerut? Och hur kan det fortsätta glida högerut trots så många vettiga människor?

När det gäller den gemensamma sektorn så hör jag ytterst få som hävdar att den ska vara gemensam. Till och med inom Vänsterpartiet hörs numera röster som menar att privata alternativ är bra så länge de inte går med vinst (och det vore ju naturligtvis mycket bättre utan vinstintresse, men jag tror att de privata alternativen även utan vinst innebär att segregationen ökar).

Det finns dock positiva exempel lokalt. T.ex. den politik som drivs i Malmö av socialdemokrater och vänsterpartister där, som borde inspirera Stefan Löfvén till en annan väg. (Miljöpartiet är också med i samarbetet, tyvärr. De sitter mest och bromsar en positiv utveckling)

Ja, det är som du säger. I dagsläget har V små möjligheter att reellt påverka och därför har inställningen inom S stor betydelse. Det måste dock ändras, för att S skulle göra någon vänstersväng av betydelse syns som närmast en utopi. Socialliberalerna har vunnit slaget. Nu är den nya frågan som S ska driva tydligen privat arbetsförmedlning. Jag antar att man har tagit intryck av hur lyckat det varit för arbetarklassen med t.ex. bemanningsföretag och jobbcoacher…