Kommentarer till En flykting korsar sitt spår

Av: Anders Thunberg

Anders Thunberg — Thu, 25 Oct 2012 18:10:21 +0000

Apropå Sandemose och flyktingskap.Aksel Sandemose levde under krigsåren som flykting i Sverige. Vid krigsslutet lät han sig intervjuas, ja skrev också själv om flyktingskapet i Sverige. Den bild han gav var att svenskarna närmast var sjukligt egocentriska i sin ”neutralitet”; kunskaperna om vardagen till exempel i det ockuperade Norge var minimala. Vi levde i en bubbla. Jag är beredd att säga att något liknande kan sägas om dagens svenskar. Jag generaliserar? Javisst, men för den som tar del av vår flyktingdebatt – den i det här kommentatorsfältet är inget undantag – för den som tar del av flyktingsdebatten verkar det som om det inte finns någon omvärld…Min morbror, skollärare i en by i Norrbotten nära den finska gränsen, hörde inte till dom gick omkring med ögonbindlar, 1944 när tyskarna retirerade i Nordfinland och i Nordnorge och lät bränna hus och gårdar där i norr kom en stor del av den nordfinska befolkningen över gränsen, ofta med boskap och enkla tillhörigheter på hästkärror. Norrbottningar var fattiga men de öppnade sina hem och sina uthus för de finska flyktingarna. Flyktingdebatten skulle må bra av om vi lyfte våra ögon och intresserade oss för de förhållanden som får flyktingar att fly till Europa. I den verkligheten måste debatten starta.

Av: Martin

Martin — Tue, 23 Oct 2012 09:17:29 +0000

Tack Ardalan, mycket intressant.
Jag har dock fått intrycket, att de iranier som anlände till Sverige efter iranska revolutionen 1978-79 var förhållandevis välbärgade, väl utbildade och sekulära. De såg Sverige som ett land, där man kunde leva utan att arbeta, medan barnen fick bra utbildning för att senare flytta till Storbritannien eller Kanada med hjälp av svenska pass.
De är skillnad nu med de stora invandrargrupperna, där många är analfabeter utan bildningsideal.
Dessa kommer inte att få det lätt på en cementerad arbetsmarknad, i ett samhälle med generösa bidrag, höga skatter och en sammanpressad lönestruktur.
Vid en förvärrad europeisk skuldkris, där många hårt belånade svenskar blir arbetslösa och drabbas av kraftigt sänkta pensioner, riskerar vi social oro som kan bli vansklig att bemästra.
Är det verkligen bara jag som ser risken?

Av: Ardalan (Stolt socialdemokrat)

Ardalan (Stolt socialdemokrat) — Tue, 23 Oct 2012 00:43:09 +0000

Martin: 60 procent av alla Iranska ungdomar studerar vidare på högskolenivå. Detta är högre än etniska svenskars 45 procent. Bland invandrarungdomar som grupp ligger siffran på 37.5 procent.

Jag drar personligen följande slutsatser. Skillnaderna som har uppstått med invandring gällande befolkningens utbildningsnivå är liten (45 procent respektive 37.5 procent).

En stor utmaning är givetvis att få invandrare att lära sig språket så fort som möjligt som herr Kokk påpekar.

Vidare minns jag att vi iranier utmålades som problematiska av främlingsfientliga när majoriteten av oss på 80-talet var nyanlända.
Man sa samma sak om bosnier på 90-talet osv.

Slutsatsen jag drar ur investeringssynpunkt är att invandring givetvis på kort sikt belastar ett samhälle men på lång sikt gynnar alla parter.

Ytterligare en synpunkt jag har är att vi har en åldrande befolkning vilket kommer att ”belasta” vår välfärd. För att få en jämn demografi behöver befolkningstillväxten öka mer.

Kapitalismen som system gör att man som invandrare får början om från ruta ett. Så fungerar systemet och det finns till viss del rättvisa i det. Inte ska väl nyanlända få bo i lyxvillor? Segregation är en ofrånkomlig del av systemet. Det politiker bör och till viss del gör är att skydda de medborgare och asylsökande som ställs utanför landets särintressen. Det som så fint kallas för solidaritet.

Av: Ture Sjolander

Ture Sjolander — Sun, 21 Oct 2012 13:14:26 +0000

Va e de ni muttrar om hela tiden?
Studenten får man väl ta varje dag hela livet… eller hur..heller ur

Av: Martin

Martin — Sun, 21 Oct 2012 10:31:45 +0000

Tack för stöd från Kerstin och Jan. Det känns skönt efter att ha blivit beskylld för att göra mig löjlig. Och det dessutom av en så sansad och erfaren bedömare som Enn Kokk.
Det är svårt att snabbt utbilda vuxna analfabeter att passa vårt komplicerade samhälle. Jag tror, att svenska myndigheter underskattat hindren och tagit på sig för stor uppgift. Att bara tala om att invandrare diskrimineras, förbättrar inte läget.
Vi måste i stället hitta vägar att förbättra integrationen.
Ett sätt vore möjligen att separera akademiker från analfabeter i SFI-klasserna?
Vidare bör identiteten utredas bättre. I dag vet vi inte ens ifrån vilket land den asylsökande som getts PUT kommer med säkerhet. Vi har många som getts PUT som inte alls är asylberättigade. Sådan hantering förbrukar resurser som behövs till de verkligt behövande.

Av: Jan

Jan — Sat, 20 Oct 2012 15:11:43 +0000

Rätt ska vara rätt. Martins uppgifter om att många nyanlända flyktingar inte kan läsa klockan är korrekta och härrör från ett reportage som P 1 (SR) gjorde om flyktingmottagningen och SFI-utbildningen i Borlänge. I reportaget framkom att många flyktingar dessutom hade problem att förstå piktogram såsom trafikskyltar till exempel. Vidare påpekades att gruppen analfabeter inom SFI-utbildningen hade fördubblats de senaste fem åren.

Det här kan man tycka inte är något större problem, som Enn. Men den med fötterna i verkligheten förstår att dessa gruppers möjligheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är, för att uttrycka sig milt, kraftigt begränsade. Dessutom får man problem med sin hederlighet när man envisas med att beskriva den höga arbetslösheten hos flera invandrargrupper som huvudsakligen beroende på svensk (strukturell) rasism.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Fri, 19 Oct 2012 11:35:02 +0000

Till Kerstin: OK, men jag har själv faktiskt också stött på annorlunda attityder till själva tidsbegreppet. När vi på sextiotalet umgicks med många afrikaner och somliga av dessa kom jättelångt efter avtalad tid, skojade de själva om sitt beteende: de tillämpade african time.

Ändå kan jag inte tro att det här hör till de större problemen i världen.

Av: Kerstin

Kerstin — Fri, 19 Oct 2012 00:37:25 +0000

Enn Kokk:
Det ligger något i vad Martin säger om att det kan vara svårt för en del invandrare att lära sig klockan. Förr eller senare gör de det om de vill göra det, vilket de allra flesta vill. Men det är svårt för många i början medan de fortfarande översätter från svenska till sitt eget språk (inte tänker på svenska), just för att många av dem kommer från länder där man säger ”ett och halv” när man menar halv två och därför associerar vårt ”halv ett” till halv två. Jag har under mina år som sfi-lärare varit med och rättat till en hel del missförstånd mellan invandrare och svenska flyktingmottagare, just på grund av att flyktingarna associerat fel under sin översättning och regelbundet kommit en hel timme för sen till avtalade möten. När jag hade lärt de svenska mottagarna att skriva upp tiden på ett papper så fungerade det och därefter kom flyktingarna inte för sent mer. Det undanröjde en anledning till irritation hos flyktingmottagarna, som blev mycket sura när flyktingarna inte ”ville hålla tiden” och som menade att de inte var att lita på.
Sådant borde de som arbetar med flyktingar och invandrare få lära sig på kompetensskapande kurser, men det får de inte göra. Vad de flesta inte förstår av de problem som uppstår på grund av språksvårigheter kunde fylla ett helt lexikon. Det är dessutom inte alltid så att invandrarna själva förstår problemen, inte ens sedan de lärt sig en skaplig svenska. Så jag håller inte med om att Martin gör sig själv löjlig.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Thu, 18 Oct 2012 08:31:31 +0000

Till Martin: Det finns invandrare/flyktingar med problem – det har ajg själv skrivit om – även om du gör dig själv löjlig när du som exempel tar att många av dem skulle ha svårt att lära sig klockan. Men ett vida större problem är att så många kapabla invandrare/flyktingar, sådana som inte ens, för att referera dig, har fått ta efter de i allt föredömliga svenskarna, ändå diskrimineras.

Av: Martin

Martin — Thu, 18 Oct 2012 02:48:20 +0000

Att det gick så bra att assimilera esterna, beror nog på att Estland var svensk besittning i 160 år, åtminstone den norra delen av landet.
De nuvarande invandrarna till Sverige har en annan kultur, religion och utbildningsnivå. Det är faktiskt en utmaning för många av dem att lära sig klockan.

Jag som länge läst Merit Wagers blogg med de skrämmande berättelserna av Migrationsverkets anställda är faktiskt orolig för framtiden.
Ett EU som sönderfaller med stor arbetslöshet kommer att skapa ett läge med social oro i Sverige, som myndigheterna får svårt att klara av.

Det som förvånar mig mest är, att regeringen inte ingriper mot Migrationsverket. Det råder ingen tvekan om att verket tolkar Utlänningslagen felaktigt.