Kommentarer till En gullunge och en konvalescent

Av: Karin

Karin — Wed, 26 Sep 2012 07:12:16 +0000

Vad skönt att höra att Birgitta är hemma igen, hälsa henne så gott från mig. Till våren är ni tillbaka i Öregrund! God bättring till er båda.

Av: Dorothea

Dorothea — Tue, 25 Sep 2012 20:57:25 +0000

Roligt att du fått hem din Birgitta! Och se nu till att köpa en ”dramaten” – du ska inte bära kassar!
Önskar er båda god bättring!

Av: Pyttan

Pyttan — Tue, 25 Sep 2012 11:38:03 +0000

Hej Enn,
det är alltid roligt att läsa din blogg och extra roligt idag! Skönt att Birgitta har kommit hem och att du känner dig lite bättre – en hälsning till er bägge från mig (och ett stort Grattis också)!

Av: Ture Sjolander

Ture Sjolander — Tue, 25 Sep 2012 05:04:53 +0000

Insular herd mentality går också så länge det går, sa spöket Oxytocin.

Av: Ture Sjolander

Ture Sjolander — Tue, 25 Sep 2012 05:01:10 +0000

”Det går så länge går” -Verapamil.

Av: Kerstin

Kerstin — Mon, 24 Sep 2012 22:12:10 +0000

God bättring och en snart full fart på benen önskar jag din fru Birgitta, och gratulerar henne till födelsedagen så är i efterskott.
Och visst är livet trevligt när man delar det med någon.

Av: Maggan

Maggan — Mon, 24 Sep 2012 17:46:15 +0000

Så skönt att din Birgitta har fått komma hem från sjukhuset – det är trots allt ett gott tecken. Det blir säkert en lång tid av rehab gissar jag, men det är bara att ta det lugnt och ta en dag i taget. Ja, som för oss alla, egentligen… Hälsa och krya!

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Mon, 24 Sep 2012 12:49:53 +0000

Till Ann Christin Sandlund: Jag har fått en ny hjärtmedicin, och den verkar ge effekt redan efter ett par dygns bruk: det var mycket lättare att bära hem två fulla matkassar från Konsum. Dock är den, särskilt i början, vätskedrivande, så det blir ganska många toalettbesök. Men det går, eftersom jag ska ta den här medicinen på morgonen, inte före läggdags.

Av: Ann Christin Sandlund

Ann Christin Sandlund — Mon, 24 Sep 2012 11:54:17 +0000

Det finns ingenting positivt med att bli skraltig, eller rentav sjuk, mer än möjligen att man härdar ut och finner ro och glädje i annat än att vara vid full vigör. Barn och barnbarn är en sådan glädjekälla, föreställer jag mig. Och som jag nyligen läste: att klaga är som att gunga i en gungstol, man är sysselsatt men kommer ingen vart. Jag brukar säga att jag klagar inte, jag informerar om mitt aktuella tillstånd. Säkert kommer din Birgitta att hämta sig så småningom, men det kommer att ta tid. Jag hoppas att du kan få hjälp med hjärtsvikten, det finns ju en osannolik uppsjö av piller.