Kommentarer till Ska partiprogrammet (s) tillåta fenomen av typen Carema?

Av: Bengt Eliasson

Bengt Eliasson — Wed, 07 Mar 2012 11:26:27 +0000

Till Enn Kokk och Jean: Jag tycker inte att huvudmålet inför valet 2014 skall vara en flerpartiregering med S i spetsen. Målet måste vara att S bildar egen regering med ett parlamentariskt stöd av andra partier i Riksdagen. Jag är nämligen helt övertygad om att Stefan Löfven, med sitt lugna och förtroendeingivande sätt, kan under den tid som återstår till valet, tillsammans med en konstruktiv och framåtblickande politik, attrahera oerhört många nya väljare. De uppåtgående opinionssiffror vi nu ser för S och, inte minst, personligen för Löfven, är bara början för en ny tid för socialdemokratin. Ty jag tror helt enkelt att många väljare, inte minst på den borgerliga sidan, då särskilt liberalt sinnade sådana, är hjärtligt trötta på Alliansregeringen, som alltmer styrs av Moderaternas cyniska egoism.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Tue, 06 Mar 2012 21:14:37 +0000

Till Jean: Jag är väl medveten om den komplikationen, men man kan ju inte ge upp viktiga positioner långt innan man vet hur valet går och vad en förhadnling efter valet kan ge.

Av: jean

jean — Tue, 06 Mar 2012 19:40:50 +0000

Enn frågar: ”Om en socialdemokratiskt ledd regering inte förmår att ens påbörja en kursändring i de här frågorna – varför skulle vi då över huvud taget rösta för ett regeringsskifte?”
Min fråga till Enn: Är du säker på att Miljöpartiet kan tänka sig att sitta i en sådan regering?
Ni har diskuterat frågan om privat drivna kontra offentliga som om en socialdemokratisk regering 2014 skulle handla om en enpartiregering. Det är minsta sagt/skrivet tveksamt om det är en realistisk tanke.

Av: Michael Arvidsson

Michael Arvidsson — Mon, 05 Mar 2012 22:04:44 +0000

Men Ni som är proffs och har varit med en del. Varför skapar ni inte en äldreomsorgskommission! ( ser ut som jag stavat fel men jag ser inte vars ). En kommission som plockar fram det goda ur vad vi vill ha, vad vi behöver och hur det hela skall gå till. Jag rekommenderar att ni tittar på bl.a. Haparanda kommun och guldenheten Carema har där som exempel eller på enheten i haninge Lovisagården AB ( där är jag inte neutral eftersom det är min nya arbetsplats). Det finns god tanke på äldreomsorg inom den privata sfären och inom den politiska och detta på bred front. En kommission skulle kunna ta fram riktlinjerna som behövs för att säkerställa kvalitet. För att säkerställa att utförarna sköter en eventuell vinst korrekt och för att se till att kunderna – dvs du och jag – får det vi har rätt att få. Oavsett utförare.

Av: Bengt Eliasson

Bengt Eliasson — Mon, 05 Mar 2012 10:06:48 +0000

Till Enn Kokk: Jag vill självfallet lika mycket som du att en socialdemokratisk regering har modet och vilja att förändra det system vi har idag, men jag inser också de ekonomiska realiteter många kommuner lever under, som gör att upphandlingsmodellen med största sannolikhet kommer att leva kvar även efter ett regimskifte. Därtill har vi ett annat problem, det kanske viktigaste, och det gäller frågan om kvaliteten i exempelvis äldreomsorgen. Även inom den kommunalt utförda omsorgen finns idag uppenbara kvalitetsproblem och det bästa sättet att säkerställa en hög och jämn kvalitet är att låta olika företag tävla om uppdragen. Klassisk social marknadsekonomi som S alltid stått för. I upphandlingssituationen måste politikerna också ställa tydliga krav på kvalitet och ha ansvarsklausuler i avtalen med utförarna. Politikerna måste också ta sitt ansvar inför väljarna/skattebetalarna och hela tiden följa upp omsorgernas utförande av de olika företagen, så att vi får den kvalitet vi har avtalat om. Det är idag tämligen uppenbart att kommunpolitikerna inte tar det ansvar de borde.

Jag tror faktiskt att detta, i kombination med tvingande regler om vinsters återinvestering i omsorgen, skulle kunna vara en framkomlig väg för socialdemokratin i synen på privata företag inom den offentliga sektorn.

Låt mig ta ett näraliggande exempel: Jag tycker mycket illa om den apoteksreform den borgerliga regeringen genomdrev, men jag inser att skulle vara ekonomiskt vansinne att, vid ett regeringsskifte, återställa systemet som det var tidigare, ty det skulle kosta oss miljardbelopp. Däremot kan och bör man vid ett maktskifte göra de förändringar som det kan finnas behov av, självfallet i samklang med gällande EU-rätt.

Samma sak gäller med privata utförare inom omsorgerna. Någon väg tillbaka till de gamla tiderna finns inte.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sun, 04 Mar 2012 20:57:24 +0000

Till Bengt Eliasson: Om en socialdemokratiskt ledd regering inte förmår att ens påbörja en kursändring i de här frågorna – varför skulle vi då över huvud taget rösta för ett regeringsskifte?

Av: Stig-Björn Ljunggren

Stig-Björn Ljunggren — Sun, 04 Mar 2012 19:34:57 +0000

Bengt, du har rätt.
Enn har också mer rätt än han själv gör nummer av. Har tänkt på saken:
Egentligen är nog det socialdemokratiska motståndet till en förnyelse av offentlig sektor, med konkurrerade utförare, valfrihet etc, lika mycket förankrat i ett ekonomiskt effektivitetstänkande (stora system, överblickbart, industriellt tänkande, synnergier med näringslivet etc) som särintressen eller ideologiska fördomar.
Det är väl också det som gör att S inte kommer att ge sig på sådant som upphandling heller, så länge det upplevs som effektivt så blir det också kvar. Som förra gången, men tvärtom.

Av: Bengt Eliasson

Bengt Eliasson — Sun, 04 Mar 2012 18:02:22 +0000

Till Enn Kokk och S-B Ljunggren: Tror ni verkligen att en kommande socialdemokratisk regering efter 2014 års val skulle ha kraften och modet att ta bort de privata utförare vi idag kan se inom vård, omsorg och skola? Den upphandlingsmodell som kommunerna nu använder sig av är så lockande även för ekonomiskt trängda s-styrda kommuner att de kommer att finnas kvar. Vad man däremot bör lägga kraften på är att med hjälp av juridisk expertis finna vägar till ett system där den eventuella vinsten måste återinvesteras i verksamheten. Vi borde istället använda kraften och energin till att diskutera hur S skall vinna valet 2014. Ty om vi skulle inför valet kräva att dessa privata företag skulle bort från marknaden har vi börjat såga i den gren vi själva sitter på. Det gagnar ingen, allra minst de som idag är tvingade att nyttja de tjänster dessa företag erbjuder.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sun, 04 Mar 2012 17:09:14 +0000

Till Stig-Björn Ljunggren: Ibland är det en styrka att partiet och facket går i takt – men inte alltid; jag har själv tagit konflikter, när jag har tyckt att fackets intressen har varit för snävt gruppegoistiska. I biblioteksstyrelsen i Uppsala gick jag emot de fackliga organisationerna, när de sa nej till söndagsöppet på bibliotek, det senare en självklarhet utifrån till exempel barnfamiljernas perspektiv. Och jag har tagit debatt med representanter för Handels om söndagsöppet i affärerna.

Fast facket är nog inte något stort problem på de fält vi egentligen diskuterar här. Kommunal organiserar ju i dag till exempel anställda hos privata utförare. Jag kan förstå att man lagar efter läglighet – men i det fallet är det jag som spjärnar emot, av princip.

Av: Stig-Björn Ljunggren

Stig-Björn Ljunggren — Sun, 04 Mar 2012 16:05:33 +0000

Tja, minns du diskussionen om TV och radio? Dagis? Skolan? Telecom? Starka fackliga intressen som värnade om den egna brödfödan, kommuner och landsting som inte vill ha en massa krångel, och visst var det också omtanke om ekonomin, medgives. En hel del ideologiskt dunkel också, som utgick från att staten visste bättre än medborgarna. Men jag tror att vänsterns vägval på 80-talet, att göra sig till en intressevänster istället för en frihetlig vänster också förklarar varför vi lever i en vänstertid utan vänster.