Kommentarer till De baltiska ryssarna och politiken

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Tue, 21 Feb 2012 19:55:36 +0000

Till Anders Thunberg: Skillnaden, om du jämför med Finland, är det oerhört korta perspektivet i den process som ledde fram till en drastiskt förändrad befolkningssammansättning. Märk också att ryssar som under självständighetstiden mellan de båda världskrigen var estniska medborgare (plus deras barn) utan något särskilt prov fick medborgarskap i det pånyttfödda självständiga Estland.

I Lettland, det bjärta exemplet, minskade andelen letter från 77 procent 1935 till 52 procent 1989. Bakom detta låg faktorer som landsflykt, deportationer och framför allt strategisk inflyttning av ryssar och andra från Sovjetunionen.

I fallet Estland tror jag att åtminstone medborgarskapsfrågan kommer att lösas inom någorlunda överskådlig tid: de statslösa ryssarna är en allt mindre och framför allt åldrande grupp, och när nu en mycket stor andel av de unga ryssarna lär sig estniska och identifierar sig som ryssar boende i Estland, blir deras dubbla identitet inte längre något större problem för esterna. Andelen ryssar i Estland är ju också lägre än andelen ryssar i Lettland.

Den lettiska ”ryssfrågan” ser jag inte någon lika snabb lösning på.

Av: Anders Thunberg

Anders Thunberg — Tue, 21 Feb 2012 18:17:53 +0000

Mycket intresssant genomgång, Enn. Omröstningen i Lettland gällde ju om ryssarna som minoritet skulle få sitt modersmål accepterat som ett av landets officiella språk…precis som svenskan är det i det huvudsakligen finsktalande Finland…Kanske det är på sin plats – i genomgången av förhållandena i Estland respektive Lettland – att påpeka att båda svenska och ryska var offiella språk i Estland före andra världs kriget- att svenskan inte
är det längre är väl lätt att förklara, då den svenska minoriteten på öarna vid östersjökusten mer eller mindre har lämnat landet… men den ryska minoriteten har inte emigrerat utan tvärtom fått påspådning genom oinflyttning av arbetskraft under stalineran …är det av ”estnmationella” skäl det i dag är omöjligt att resa kravet på ett återruppväckande av de ryskatalandes språkliga position från förkrigstiden eller är dagens politiska hållning att landet är för litet för att ha råd med att upprätthålla minoritetsspråkliga rättigheter? Och vad betyder EU-medlemskapet för de språkliga minoriteternas ställning i Estland och Lettland? I EU-Sverige har ju de ytterst ringa språken tornedalsfinska och jiddisch fått ställning av minoritstsspråk…

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Tue, 21 Feb 2012 17:07:36 +0000

Till Jean: Någon allmän främlingsfientlighet handlar det inte om. Animositeten finns främst mot ryssarna (och möjligen de med dem likställda vitryssarna och ukrainarna) och har förstås sin grund i den sovjetiska ockupationen, massinvandringen som följde i spåren av den och kravet att alla som kom då automatiskt ska få lettiskt medborgarskap och, när det gäller den stora ryska gruppen, språklig autonomi.

Av: jean

jean — Tue, 21 Feb 2012 16:56:05 +0000

Tack för svaret! Är letternas inställning till icke-ryssar densamma som till ryssarna, eller varierar den om det exempelvis handlar om ester eller polacker? Vet man något om hur de icke-ryska gruppernas partipreferenser?

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Tue, 21 Feb 2012 12:54:40 +0000

Till Jean: Andra större grupper är polacker och litauer, men det finns en lite mindre grupp ester också. I övrigt tror jag det är meningslöst att försöka särskilja härkomst: Till Lettland, Sovjetunionens ”väst”, kom människor från hela Sovjetunionen.

Jag har också en känsla av att flera av de exakta procentangivelserna är osäkra. På nätet hittar man en smula varierande uppgifter, vilket kan ha att göra med att de relativt snabbt kan förändras över tid.

Av: jean.

jean. — Tue, 21 Feb 2012 10:30:39 +0000

Om min dators miniräknare räknat rätt är summan av dina siffror om de olika grupperna som bor i Lettland 93,4. Vilka är de övriga 6,6 procenten? Ester, litauer, polacker, romer?