Kommentarer till Last chorus: Gunnar Dahl http://enn.kokk.se/?p=1907 Enn Kokks blogg Mon, 27 Apr 2026 05:00:05 +0000 hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.1.42 Av: Enn Kokk http://enn.kokk.se/?p=1907&cpage=1#comment-308294 Mon, 17 Nov 2008 09:33:38 +0000 http://enn.kokk.se/?p=1907#comment-308294 Till Kerstin Berminge: Kyrkliga begravningar måste man acceptera utifrån den tro de människor som begravs själva har haft – det är ju minnet av dem man är där för att hedra. Och mycket i de kyrkliga begravningarna – allt ifrån de ofta vackra kyrkointeriörerna till psalmerna hör ju till den kultur såna som du och jag har växt upp i – även om vi själva för länge sedan har övergett den tro som fortfarande predikas där.

Men officianten har ju också en annan uppgift, den nog så svåra att sammanfatta ett liv som nu är slut. Också jag har varit med om slentrianmässiga och slarviga, till och med felaktiga omdömen om den döde, vilket har förmörkat akten då jag ville ta ett fint farväl av honom eller henne som fanns där i kistan.

]]> Av: Kerstin http://enn.kokk.se/?p=1907&cpage=1#comment-308237 Mon, 17 Nov 2008 01:02:45 +0000 http://enn.kokk.se/?p=1907#comment-308237 Min medkänsla.
Det har varit ett antal begravningar av jämnåriga och äldre även i mitt liv de senaste åren. Det känns så sorgligt när de försvinner en efter en, vänner, nära och kära, för att inte säga ödsligt. Men det känns ännu värre när man är med och begraver unga människor, som jag gjort några gånger de senaste två åren. Människor som borde befinna sig mitt i livet.

Inte heller jag sjunger med i psalmer eller läser böner och ibland känns prästernas mässanden rent plågsamma på begravningar. När min kusin och nästansyster begravdes, för något drygt år sedan, satt jag och var urarg på prästen under hela ceremonin. Men i somras var jag på en begravning, där en yngre kvinna (en f.d. granndotter/granne och gammal skolkamrat till min dotter) begravdes kyrkligt och där prästen var helt fantastisk. Har aldrig varit med om en så fin kyrklig begravning någon gång. Visst kom det in lite Gud och Jesus här och där och ett antal psalmer, men mest förde prästen en avslappnad och mycket trösterik och fin dialog med de närvarande på begravningen, om den döda. Den prästen var helt enkelt en lysande pedagogisk begåvning.

]]>