Kommentarer till Melodikrysset nr 29 2008

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Thu, 24 Jul 2008 06:35:28 +0000

Till Anders Thunberg: Men jag representerar inte någon extrem texttolkningsskola. I det stora hela ger jag dig rätt.

Min enkla synpunkt är att när Taube använde sig av ortsnamn, som faktiskt finns i till exempel Roslagens geografi, så ville han väl väcka just bestämda associationer hos läsaren?

Intressant i sammanhanget är dock att dessa associationer, liksom hur man uppfattar resten av texten, till slut är beroende av vad som finns lagrat i läsarens eget huvud.

Av: Anders Thunberg

Anders Thunberg — Wed, 23 Jul 2008 18:02:14 +0000

Ja alla Taube vänner vet väl Evert Taube sommarbodde just på Sjösala på Värmdön, och att Rönnerdahl i mångt och mycket har drag som skalden hade. Men diktens platser är väl i grunden diktarens eget inre? land. Visst kan – som du argumenterar – ortsnamn i dikter och sånger och deras verkliga motsvarigheter fördjupa upplevelsen. Men det kan också vara precis tvärtom, nämligen att den sortens tolkningar begränsar upplevelsen. Är inte diktarens värld ofta rikare än att behöva låsas fast vid den sortens assciationer? Just nu hörs här i bakgrunden en visa som ytligt sett handlar om ”Italien” (där jag har f öv har tillbringat några av år av mitt liv). Men det är ändå inte landet ”Italien” som framträder i mitt sinne när jag hör orden:

”Jag längtar till Italien, till Italiens sköna land,
där små citroner gula, de växa uppå strand,
där näktergalar drilla
allt uti dalen stilla,
och snäckorna så röda, de lysa uppå sand.”

Birger Sjöberg gick bort 1929… besökte han någonsin Italien? Och om han gjorde det, hur mycket hade det Italien gemensamt med dagens Berlosconi-land?

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Wed, 23 Jul 2008 06:08:18 +0000

Till Anders Thunberg: Nej, vi behöver inte alls analysera sönder ”Sjösala vals” på det sättet – den och Evert Taubes sånger över huvud taget står stadigt på egna ben.

Men Evert Taubes författarskap är faktiskt fullt av ortsnamn som ger läsare/lyssnare med lokalkännedom tilläggskunskap, som på olika sätt ger associationer som ytterligare fördjupar upplevelsen. Där finns till exempel massor av namn på orter som finns i verkligheten: man åker i båt från Öregrund till Furusund, man går in till Utö för natten – och på Västkusten finns Käringön.

Av: Anders Thunberg

Anders Thunberg — Tue, 22 Jul 2008 17:26:30 +0000

SJÖSALA VALS
Evert Taube (Mälartorget)

Rönnerdahl han skuttar med ett skratt ur sin säng.
Solen skiner på Orrberget. Sunnanvind brusar.
Rönnerdahl han valsar över Sjösala äng.
Hör min vackra visa, kom sjung min refräng!
Tärnan har fått ungar och dyker i min vik,
Ur alla gröna dungar hörs finkarnas musik,
och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen!
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.

Rönnerdahl han virvlar sina lurviga ben
under vita skjortan som viftar kring vaderna.
Lycklig som en lärka uti majsolens sken,
sjunger han för ekorrn, som gungar på gren!
-Kurre, kurre, kurre! Nu dansar Rönnerdahl!
Koko! Och göken ropar uti hans gröna dal
och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen!
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.

Rönnerdahl han binder utav blommor en krans,
binder den kring håret, det gråa och rufsiga,
valsar in i stugan och har lutan till hands,
väcker frun och barnen med drill och kadans.
-Titta! ropar ungarna, Pappa är en brud,
med blomsterkrans i håret och nattskjorta till skrud!
Och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen!
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.

Rönnerdahl är gammal, men han valsar ändå!
Rönnerdahl har sorger och ont om sekiner.
Sällan får han rasta – han får slita för två.
Hur han klarar skivan, kan ingen förstå –
ingen, utom tärnan in i viken (hon som dök)
och ekorren och finken och vårens första gök
och blommorna, de blommor som redan slagit ut på ängen.
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.

PS Vem var Rönnerdahl? Var ligger Sjösala? I vilken vik dyker egentligen tärnan?

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Mon, 21 Jul 2008 21:12:59 +0000

Till Anders Thunberg: Principiellt kan jag hålla med dig. Men Evert Taube är intressant på så vis att hans sånger vimlar av geografiska bestämningar, hämtade från den högst verkliga geografin. Till och med personer i hans visor har i många fall, trots att de ibland kallas för något annat, ofta verkliga förlagor. Därför är det inte någon överloppsgärning att söka vad och vem han syftade på.

Av: Anders Thunberg

Anders Thunberg — Mon, 21 Jul 2008 16:58:22 +0000

Förlåt att jag ger mig in den här dispyten om upphovet till Taubes Sunnanö. Jag misstänker att ni hembygdsforskare är inne på fel spår när ni söker efter ett geografisk upphov till valet av ö. När jag läser och analyserar lyriska texter vill jag hellre ta fasta på innebörden och känslovalörerna i ord och uttryck, inte söka eventuella geografiska utgångspunkter. Taube var ju sjöman och seglare och för en sådan har de olika vindarna olika karaktärer. Det här går tillbaka till vår föreställningar i den svenska allmogekulturen. Här har vindarnas väderstreck haft olika innebörder och förknippats med olika egenskaper. Nordanvinden eller nordan är en kall och ofta olycksbådande vind. Från motsatt håll kommer sunnan, en mild, ljum eller varm vind som också anses ge tur, lycka och välbehag. Förmodligen var den känslan Taube ville eftersträva när han använde symbolen ”Sunnanö” och sunnanvinden i visorna i Sjösala vals. I flicka från Backafall av Gabriell Jönsson och tonsatt av Gunnar Turesson förekommer också sunnanvinden. De två andra vindriktningarna kallas östan och västan. Västanvinden nämns t ex i sången Hör hur västanvinden susar. Wikipedia påpekar att en klassisk regnmössa kallas sydväst. Också gökens galande har haft djup betydelse i folktro: södergök är dödergök, norrgök är sorggök, östergök är tröstergök och västergök är bästergök. Östergök var även namnet på Bengt Wedholms restaurang i Stockholm, intill Karlaplan. Men det visste ni väl?

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Mon, 21 Jul 2008 16:07:59 +0000

Till Anna Kiviloo: Tack för länk med intressant läsning. Det här skulle ju kunna stämma, eftersom där uppenbarligen fanns ett pensionat, där det anordnades dans. (Fast det fanns det ju på många ställen i den tidens Roslagen.)

Lika fullt undrar jag varför Södermöja blev just Sunnanö. Visserligen skulle man inte kunna sjunga Södermöja i stället för Sunnanö – då stämmer rytmen inte – men hade Taube uttryckligen velat peka ut just Södermöja, kunde ju texten ha formulerats annorlunda.

Av: Anna Kiviloo

Anna Kiviloo — Mon, 21 Jul 2008 15:24:18 +0000

Hej
Bifogar länken där jag själv hittade denna text. http://www.sodermoja.com/text1_12.html
Det nämns om ett pensionat men om detta stämmer vet jag faktiskt inte.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Mon, 21 Jul 2008 14:55:05 +0000

Till Anna Kiviloo: Även Öregrund förekommer i Evert Taubes visdiktning – det är ju en del av den roslagsmiljö han skildrar. Jag äger en bok om Evert Taubes visvärld, där Sunnanö anges vara vårt Sunnanö här i Öregrund. Icke desto mindre har jag alltid tvivlat på att det Sunnanö, som finns i hans ”Vals på Sunnanö” – trots att namnet stämmer – verkligen är Sunnanö i Öregrund. Så jag är öppen för alternativa förslag. Södermöja i Stockholms skärgård är jag själv inte bekant med, så jag undrar förstås, om där fanns ett pensionat vid tiden för Evert Taubes besök hos Jules Sylvain (Stig Hansson). Vet du eller någon annan något om detta?

Tack också för länken. Många flyktingar kom ju i land här i Öregrund, så även en lite äldre kusin till mig, nu död.

Av: Anna Kiviloo

Anna Kiviloo — Mon, 21 Jul 2008 10:18:20 +0000

Hej Enn

Det är alltid lika trevligt att läsa dina kommentarer och svar på melodikrysset.Kul att jämföra med vad man själv har svarat. Såg att du kommenterade Sunnanö. Vet inte om detta kan vara till någon hjälp men detta har jag hittat på nätet. ”Sunnanö är Södermöja i Stockholms skärgård. Enligt uppgift så skrevs vals på Sunnanö då Evert Taube besökte sin vän Stig Hansson(Sylvain) som hade sitt sommarställe på Byholmen vid Södermöja. Det omnämnda pensionatet ligger på Södermöja rätt över det smala sundet från Sylvains ställe”.

Bifogar en länk från Öregrundshemsida. En artikel som min pappa har skrivit.
http://home.swipnet.se/~w-86149/flyktingar.htm

Ha en bra sommar!
Mvh
Anna