Kommentarer till Sommar med Margot Wallström

Av: Fredrik Jansson

Fredrik Jansson — Mon, 30 Jun 2008 14:21:23 +0000

Martin: En annan som kan tänkas ha koll är Björn von Sydow. Han skrev ju efterordet till ”Socialismen inför verkligeheten” (tillsammans med Tage Erlander) när den kom i nytryck på 70-talet. Han verkar vara en Karlebyist av rang.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Mon, 30 Jun 2008 12:27:28 +0000

Till Martin Tunström: Lägg märke till att också min ”Vitbok” är en bok om den aktuella tidens arbetarrörelse. Jag tror att du kan lära dig mycket om den tidens fackliga strider där till exempel.

Av: Martin Tunström

Martin Tunström — Mon, 30 Jun 2008 12:18:03 +0000

Tack Enn, har nu skickat ett brev till Stellan! Fick föresten hem den av dig författade boken ”Vitbok – Militärens hemliga nätverk i arbetarrörelsen” idag. Har man lite kvällsläsning utöver ”Arbetets söner” och liknande franska band om arbetarrörelsen.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Mon, 30 Jun 2008 08:28:36 +0000

Till Martin Tunström: Stellan Andersson, om han inte är på semester eller har gått i pension. Han är den som i årtionden har skött partiets arkiv.

Av: Martin Tunström

Martin Tunström — Mon, 30 Jun 2008 08:09:57 +0000

Hej Enn och Fredrik,

Tack för svaren! Vem tror ni är bäst att kontakta på ARAB?

http://www.arbark.se/inst_kontakta.htm

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Mon, 30 Jun 2008 07:19:19 +0000

Till Martin Tunström: Jag vet faktiskt inte var Nils Karlebys grav finns, men Fredriks råd verkar vara ett spår att följa. På Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm finns också en del människor med ett fantastiskt kunnande i frågor som den här.

Av: Fredrik Jansson

Fredrik Jansson — Mon, 30 Jun 2008 00:26:03 +0000

Martin: Nu lyckas jag inte hitta något belägg för det men någonstans i bakskallen sägs det mig att det är på Norra kykogården/Norra begravningsplatsen som Nils Karleby ligger begraven. ARAB och/eller ABF Stockholm har ett häfte som heter någonting i stil med ”I arbetarrörelses spår” som är en genomgång av olika historiska platser i Stockholm med betydelse för arbetarrörelsen. I den finns det även en del gravar utsatta. Jag har för mig att Karlebys är en av dessa.

Av: Martin Tunström

Martin Tunström — Sun, 29 Jun 2008 23:49:18 +0000

Nu berör jag ett helt annat ämne än bloggartikeln, men jag har letat på olika ställen men inte fått svar på min undran kring Nils Karleby. Så jag kom att tänka på dig Enn eftersom du är en person som besitter stor kunskap om arbetarrörelsen; Jag undrar jag om du vet var Karleby är begraven? Sitter nämligen och skriver SSU Helsingborgs historia:

http://www.helsingborg.ssu.se/content/view/20/33/

Av: Rune Lanestrand

Rune Lanestrand — Sun, 29 Jun 2008 21:01:01 +0000

Lyssnade också på Margot Wallströms sommarprat. Hade inte väntat mig en så utmanande och självgod propaganda för EU utan minsta tecken till självinsikt eller självrannsakan. Det är ju faktiskt så att det är Margot Wallström som har som sin främsta uppgift att kommunicera med folken i Europa. Vilket hon har misslyckats med totalt.
Förklaringen till sitt misslyckande kom tydligt fram när hon jämställde parlamentens beslut med en folkomröstning om det nya EU-fördraget.
Tänk så fort det går att få hybris och bli blind för vad som rör sig bland folket. En helt annan bild än den hon gav av sig själv i sommarpratet kan ses på en film från debatten i EU-parlamentet efter folkomröstningen på Irland.
I den debatten är tyvärr Wallström lika nedlåtande som sin ordförande José Barossi mot de som krävde att EU skulle respektera Irlands ställningstagande till Lissabonfördraget. Det är en het debatt som förstås helt förtigits i svenska medier. Ska det rapporteras från Bryssel ska det vara positivt tycks vara kommenderat. Filmen inns på http://www.nejtilleu.se
Rune Lanestrand

Av: Anders Thunberg

Anders Thunberg — Sun, 29 Jun 2008 15:32:47 +0000

Smått besviken på Margot Wallströms sommarprogram. Kanske hade jag för höga förväntningar på att få höra något särskilt vass och profilerat som motiverar att vederbörande tillfrågas att delta i ett Sommarprogram? Att vi t ex älskar våra barn är kanske inte särskilt märkvärdigt att få höra.
När Margot Wallström skulle berätta om vad hon uträttat i EU så återkom hon ständigt till sin roll som miljökommissionär, pekade bl a på genomförandet av kemikalielagen. Det var nog klokast så, för på informationsområdet (hennes nuvarande syssla) förefaller EU fortfarande leva kvar i stenåldern. Vi ska inte syssla med ”propaganda” förklarade hon. Vår uppgift är i stället ”att lyssna”. Men det är ju just på den punkten som EU i dag framförallt brister. Det gäller inte bara ifråga relationen medborgare-EU-institutioner utan också i hög grad internt i EU-byråkratin. Oönskade perspektiv och opinioner förtigs och informationer förs inte vidare till toppen. Sammanställningar över synpunkter från medlemsländerna ”tvättas” och ”silas” och når på sätt inte den högsta ledningen. Det här finns det whistle blowers som kan berätta om, men inte vågar gå ut offentligt med om, eftersom erfarenheter från dem som har gjort det inte är de bästa. Det här är lite trist att behöva konstatera och det kan möjligen förklara varför Margot Wallström och andra i för sig ärliga idealister upplever att dom har ett opinionsstöd som dom inte har. Varje gång folk ute i medlemsländerna öppet reagerar och säger nej till något blir man i Bryssel alltid så överraskade…