Kommentarer till Demokratin behöver folkligt deltagande

Av: thomastvivlaren.se

thomastvivlaren.se — Wed, 28 May 2008 16:14:49 +0000

Enn, om du ursäktar franskan: Fasen vad bra skrivet! Det var inte särskilt svårt för mig att att ta steget över till Piratpartiet efter de senaste årens fullkomligt maktgalna trianguleringskonstnärsskap. Det är lite ironiskt att just trianguleringskunskapen i det senaste valet överträffades av Schlingmann et al i ”Det Nya Arbetarpartiet”.

En gång i tiden var (s) visionärt. Nu verkar visionen för samtliga etablerade politiska partier stavas makt. Det är tragiskt och bitvis äcklande…

Av: Martin Tunström

Martin Tunström — Sun, 25 May 2008 23:05:59 +0000

För mig handlar det om att förenkla för människor, vilket en gemensam valdag gör. Sedan tror jag det bara är en styrka i att ha det vid en gemensam valdag så till vida att om folk inte tycker sig vara intresserade av någon de olika nivåerna inom beslutsfattande, kan man alltid få dem att bli det efter en debatt om frågor som berör det plan som de är intresserade av. T.ex. väljare Andersson tycker sig endast vara intresserad av rikspolitik och kommunalpolitik, landstingspolitik är totalt ointressant för denna. Under valrörelsen söker han sig valarbetare Bengtsson för att debattera frågor som berör rikspolitik och kommunalpolitik. Valarbetare Bengtsson för även in debatten på landstingspolitik så att väljare Andersson förstår vikten av att vara intresserad av landstingspolitik och att rösta till landstinget. Vi separerade valdagar: väljare Andersson struntar i att gå till valstugorna för att debattera landstingspolitik.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Fri, 23 May 2008 07:33:06 +0000

Till Bo Strömberg: Jo, det är vad jag menar: rikstrenderna slår igenom oavsett om man har gemensam eller separat valdag. Och i båda fallen finns det intressanta undantag, där något inslag i kommunalvalet påfallande slår igenom, så att resultatet markant avviker från rikstrenden.

Den gemensamma valdagens främsta effekt är att långt fler röstar också i kommunal- och landstingsvalen.

Av: Bo Strömberg

Bo Strömberg — Fri, 23 May 2008 07:14:32 +0000

Jag tycker Hans O har en poäng, blir engagemanget mindre om valet sker en annan dag? Det är trots allt i allmänhet inte kommunalvalet som gör att man tar sig till vallokalen och röstar. Kommun- och framför allt landstingsrösten kommer med av bara farten.

Enn: rikstrenden slår väl igenom i Sverige också? Finns det någon undersökning som visar att kommunalvalen i Sverige skiljer sig på den punkten från grannländerna?

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Thu, 22 May 2008 18:57:14 +0000

Till Hans O Sjöström: Jag har som sagt bevakat ett stort antal kommunalval i grannländer med separat valdag för sådana. Det intressanta är att rikstrenderna är lika påfallande i de här fallen: går det upp för ett parti och ner för ett annat sker det i kommun efter kommun. Naturligtvis finns det undantag, där bra eller usel kommunalpolitik på ett märkbart sätt slår igenom i valresultatet – men så sker också här, där vi har gemensam valdag. Den stora skillnaden mellan Sverige med sin gemensamma valdag och grannländer med skilda valdagar är att valdeltagandet här i kommun- och landstingsvalen är märkbart högre.

Av: Hans O

Hans O — Thu, 22 May 2008 18:40:29 +0000

Jovisst, Erlanders, Ingvar Carlssons, Leif Andersons och Agne Gustafssons kommunala samband var inte detsamma som det vi har i dag, men läs Lotta Gröning i Aftonbladet i dag.I couldn’t agree more. Oavsett hur det har gått till har allt kommunalt samband inneburit en förbannelse för den lokala politiken och en allt starkare toppstyrning som den nuvarande regeringen inte gör något för att förminska även om den då och då säger sig göra det. Jag vill nog mena att det inte finns någon automatik i att kommunalpolitiken skulle bli mindre engagerande om det fanns en separat dag för kommunalval. Sådant beror på den förda politiken och på politikernas förmåga att föra fram vad de vill göra och att få föra fram detta. Vad ska kommuninnevånare med rösträtt till om deras röster inte betyder något? I de flesta kommuner där makten berövades socialdemokraterna och deras stödpartier i det senaste valet var det ju inte de lokala borgarna som vann utan Fredrik Reinfeldt & Co. Jag ser inget eftersträvansvärt i en sådan utveckling även om valdeltagandet blir aldrig så högt.

Av: Anders Thunberg

Anders Thunberg — Tue, 20 May 2008 22:44:43 +0000

Här behövs det mycket fantasi och inlevelse (ömsesidighet) i relationerna och utformningen av medlemsinflytandet. Jag är rädd för att de gamla formerna inte klarar en sån förnyelse.
Inte så att jag förordar att partiet upplöses och bildas på nytt och då befriad från mycket av den gamla barlasten (fast i dystra stunder går mina tankarna i de banorna) Men självklart måste politiken mer bli en dialog och ett givande och tagande mellan människor på ett jämställt plan.
Annars har jag svårt att förstå hur man räknar med att kunna engagera folk utanför den egna cirkeln.
Inte minst måste kultur och medborgerlig (ej styrd) utbildning ges en dominerande roll i partiarbetet. Basorganisationerna måste tillåtas utvecklas utifrån olika modeller, där också elektroniska medier och omröstningsmöjligheter kan tas i bruk. På det lokala planet bör medborgarinitativ ges makt, så att det inte blir möjligt oskadliggöra dem genom traditionellt malande i nämnder och ovanifrånstyrda församlingar. Engagerade väljare måste se att arbetet och engagemanget ger resultat, även om det är i några få begränsade områden som man har kraften att aktivera sig i.
Liksom du anser jag att många av de beslut som i dag tas t ex på EU-nivån för demokratins och saklighetens skull mår bäst att flyttas ner till nivåer, där medborgarna har ett reellt inflytande. Om ett land som Sverige vill gå före på olika områden – t ex när det gäller miljöregler eller en jämlikare fördelning av resurserna – ska man inte hindras av en bromsande EU-byråkrati. Bortsett ifrån det huvudlösa ”supporter-förslaget” har jag inte sett till att det från 68:an har kommit några konkreta förslag och idéer om hur basen kan vidgas och fler människor dras in i arbetet. Har det inte ringt till räckligt med väckarklockor=? Har inte de statsvetenskapliga forskningen levererat tillräckligt med data om att de gamla metoderna inte längre fungerar…? Och att systemet lever farligt, om det vill göra anspråk att ha en fortsatt legitimitet?

Av: Kerstin

Kerstin — Tue, 20 May 2008 22:10:17 +0000

Ja suck! men den grekiska demokratin, ofullkomlig som den var, varade också bara omkring 70 år. Senare tillkomna generationer kom nog inte ens på idén att demokrati skulle kunna vara något bra än mindre att kämpa för en sådan, så bara vi gamlingar med de där världsfrånvända demokratidrömmarna dör ut, så finner sig nog folk i den sköna nya världen.
Undrar, men man får ju aldrig veta, om det kommer att dröja 2.500 år till nästa demokratiperiod.
Vadå jag pessimist :-(.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Tue, 20 May 2008 21:21:20 +0000

Till Anders Thunberg: Även du menar ju, att man i större utsträckning måste lyssna på och engagera ”basen”, det vill säga väljarna. Eftersom du både avvisar den nya supporterklubben (s) och samtidigt ställer dig skeptisk till att kunna återuppliva folkrörelsemodellen, undrar jag, vad det är för modell eller metoder som du förordar.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Tue, 20 May 2008 21:17:04 +0000

Till Hans O Sjöström: Fast det kommunala samband vi en gång i världen var emot innehöll element av indirekta val. Det vi så småningom fick var gemensam valdag utan sådana inslag.

Min erfarenhet av kommunalval i andra länder – jag har varit på många sådana i Norden och Baltikum – är att separata val dess värre innebär lägre valdeltagande i dessa val.