Kommentarer till I deklarationstider

Av: Sixten Andréasson

Sixten Andréasson — Wed, 07 May 2008 10:19:55 +0000

Enn Kokk, håller helt med dig. Riktig princip att också ha med löntagare med hög inkomst i systemet och att taket höjdes från tid till annan.
Pigavdraget helt förkastligt, men inte att anlita städfirmor. Även av dem som inte är så bra på att städa som du och Birgitta eller vill hinna med annat och tycker sig ha råd. Men de ska inte subventioneras. Det ska däremot äldre och sjuka.
Kerstin, ska inte bråka för vi brukar tycka rätt lika, men är det inte i princip bättre att ta emot berättigade bidrag och sen ev ge till behövande eller behjärtansvärt ändamål? Det som ”står inne” går inte den vägen automatiskt, går kanske till försvaret eller vägbygge exempelvis – numera troligen till skattesänkningar!

Av: Kerstin

Kerstin — Wed, 07 May 2008 02:44:54 +0000

Jag har inte underlåtit att ta ut de pengar jag enligt lag haft rätt att ta ut av skam. Jag har låtit bli av solidaritetsskäl. Behöver jag inte pengarna så har jag ingen anledning att ta ut dem. Det finns andra som behöver dem bättre än jag.

Sedan håller jag ändå med Enn om att socialförsäkringarna ska omfatta alla, trots att jag själv inte tagit ut något ur dem, mer än barnbidraget och förstås utnyttjat rätten till utbildning och annat som det gemensamma har betalat, bibliotek ex.

Jag anser förstås inte, om Anders Thunberg trodde det, att staten stjäl våra pengar. Det var en ironisk kommentar om skattegnölare.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Tue, 06 May 2008 15:31:15 +0000

Till Sixten Andréasson, Kerstin Berminge och Anders Thunberg: Själv tycker jag att det finns poänger med att socialförsäkringar som sjukförsäkringen omfattar alla, alltså även människor med hyggliga inkomster. De här människorna ska känna att de inte bara betalar utan också själva har nytta av systemet de betalar till; det gör dem förhoppningsvis mer benägna att stödja systemet.

För egen del har jag också sjukanmält mig de få gånger under mitt yrkesverksamma liv då jag faktiskt har varit sjuk.

Annorlunda förhåller det sig med pigavdragen, detta eftersom de ju är snedriktade till dem som har råd att utnyttja dem, alltså till helt fel socialgrupp. Och att från att principiellt ha bekrigat de här avdragen till att, när de väl har införts, själv börja använda sig av dem tycker jag är omoraliskt.

Av: Sixten Andréasson

Sixten Andréasson — Tue, 06 May 2008 11:20:45 +0000

Håller med dig, Anders. Även om jag var upprörd när jag skrev mitt inlägg undrar jag om inte du håller med mig.
Det finns fusk och svinn i alla system (bankerna och ICA m fl tycks vara tysta om hur mycket för att inte störa kommersen!) och naturligtvis ska det beivras i våra välfärdssystem. Men hur många procent rör det sig om? 5,4,3 …
Om man tillsätter 100 nya kontrollanter för minst 500 000 gånger 100 dvs 50 miljoner måste de ju dra in mer än det beloppet. Annars är det förlust för skattebetalarna.
När jag drog det för en borgare höll hon inte med. Fusket ska bekämpas även om det blir förlust. Hon grundade det moraliskt – det är fel (synd) att fuska! Men illasinnad som jag är beror det nog på att folk ska känna sig jagade och inte hävda sin rätt. Hon blir inte så upprörd över Skandiadirektörerna, nämligen.

Av: Anders Thunberg

Anders Thunberg — Tue, 06 May 2008 10:51:05 +0000

Till Sixten A: Jag har nog aldrig varit berättigad till något bidrag, och kan därför inte berömma mig om att ha avstått från något sådant. (Möjligen med undantag för utländska pensionsrättigheter, som jag inte orkat forcera den europeiska byråkratin för att få) Det hindrar dock inte att jag tycker det är viktigt att påpeka att det i det flitiga talet om understödssanda och bidragsberoende sällan dras fram att det bland folk i gemen finns en sund känsla av att inte ligga kollektivet till last, när det inte är nödvändigt. Med den inställningen kan vi – när vi verkligen behöver kollektivets stöd – med större frimodighet begära det, t ex när vi på äldre dar ligger på sjukhemmet och t ex behöver dygnet runt-passning. Med en sån hållning rycker vi också undan grunden för diverse borgerliga idéer om att vi alla för att klara de äldre åren måste skaffa oss privata sjuk- och pensionsförsäkringar. Det är av den anledningen jag f öv en gång var emot den s k pensionsöverenskommelsen som (s) lät sig lockas in i av de borgerliga, och där de obemedlades grundskydd urholkades. Det starkaste argumentet för en solidarisk lönepolitik och små löneskillnader (dvs jämlikhet) är att välfärdssystemet verkligen fungerar när vi saknar resurser och behöver det. Använder vi pengar till skattesubventioner till högavlönade som inte önskar betala för den egna städningen, så blir det mindre över att satsa på en god hemhjälp för t ex sjuka pensionärer, som fysiskt inte klarar den egna städningen och hushållet. Det här är i alla mina lekmannafunderingar… Jag är varken borgerlig ekonom eller välfärdsbyråkrat.

Av: Sixten Andréasson

Sixten Andréasson — Tue, 06 May 2008 10:04:22 +0000

Oj, oj… nu blev det bara för präktigt, kamrater! Det präktiga är också til del borgerligt, åtminstone småborgerligt.
Solidaritetstanken är faktiskt att vi ska dela på bördorna, och den som har det svårt eller har behov av det ska inte skämmas för att begära bostadsbidrag, A-kassa eller SOCIALBIDRAG.
Detta tänkande slog igenom i Sverige efter kriget genom politisk kamp (s och k) och pressade tillbaka skamkänslorna allt mer. Nu försöker högern få tillbaka detta tänkande.
Då förvånar mig att ni, samtliga med hjärtat till vänster,kan framhäva och berömma er själva för att inte tagit emot det ni varit berättigade till.
Varje individ väljer själv naturligtvis, det respekterar jag. Men inte om valet beror på tryck från andra, t ex skamkänslor eller en förvriden arbetsmoral inympad uppifrån.

Av: Anders Thunberg

Anders Thunberg — Tue, 06 May 2008 07:29:01 +0000

Ja ”staten (kollektivet) stjäl” – en bra utgångspunkt för en politisk hållning. Eller hur?

Av: Kerstin

Kerstin — Tue, 06 May 2008 00:55:28 +0000

Anders Thunberg skriver:
Det här generella att har man bara rätt att få något, så ska man också kräva det till sista kronan, det tycker jag för övrigt är det borgerliga tänkandet i dess prydno. “Solidariteten” som en transaktion. Och som bygger på “läran” att man är sig själv närmast. Finns det en förmån så ska den också tas ut.

Jag har en känsla av att det mer handlar om att ”så mycket som jag betalar i skatt så ska jag minsann se till att jag tar tillbaka så mycket jag kan av mina egna pengar, de där som staten stjäl från mig”.

Av: Anders Thunberg

Anders Thunberg — Mon, 05 May 2008 08:35:27 +0000

Enn Kokk har uppenbarligen en annan hållning till de här sakerna än de östermalmsdirektör som jag omger mig med.

Här i mina trakter (redan på 80-talet Sveriges mest ”Porsche-täta” distrikt) skulle väl ingen i Stureplansgänget tveka en sekund att ta ut pigavdrag som man är berättigad till?

Arbetarsrörelsens syn på stöd, nämligen att den som behöver stöd från kollektivet också ska kunna få det, tycks dock trots allt finnas kvar på andra håll.

Det här generella att har man bara rätt att få något, så ska man också kräva det till sista kronan, det tycker jag för övrigt är det borgerliga tänkandet i dess prydno. ”Solidariteten” som en transaktion. Och som bygger på ”läran” att man är sig själv närmast. Finns det en förmån så ska den också tas ut.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Mon, 05 May 2008 06:10:00 +0000

Till Kerstin Berminge: Jo, jag resonerar själv som du: Samhällssubventioner för så kallade hushållsnära tjänster känns berättigade, om det rör sig om till exempel gamla och sjuka. Kanske är det så man ska göra när man efter nästa val förhoppningsvis avskaffar det nu införda systemet.