Kommentarer till En längtan efter renhet

Av: HO

HO — Tue, 29 Apr 2008 17:32:43 +0000

Till Anders Th. Jag ska inte ockupera den här bloggen, men apropå vad du skriver om din faster måste jag citera ur Gunnar Balgårds i alla avseenden storslagna biografi om HG (förmodligen har du redan läst):
.
”Alma Thunberg hette en ung lärarinna. Hon var från Bjärtrå, pedagogiskt utbildad, och kunde undervisa i härligheter som geografi och naturkunnighet, hon slogs inte med pekpinnar, och föreslog rättelser med vänlig röst om barnen svarade fel. Det pedagogiska våldets, den ensidiga innanläsningens epok var förbi. Helmer Grundström stortrivdes under detta sitt fjärde skolår, förundrad över mildhetens temperament hos en människa, vars like han knappast förut mött.”
.
Det du! Och har du inte läst biografin, som ju heter ”Detta är mitt land” (Leopard förlag), gack genast och gör. Börjar man läsa slutar man inte.
.
GB skriver för övrigt att året med Alma Thunberg ”sannolikt” var HG:s sista skolår. Sen var han ”getare i tre år” (enligt vad han själv långt senare uppgav i ett brev till Tor Bergner), konfirmerades och gav sig ut i livet som ”färdig arbetskarl”.

Av: A-K Roth

A-K Roth — Tue, 29 Apr 2008 12:26:09 +0000

I retrospekt, börjar nog dikten Skrömta, ”Så ’himmelens’ rädd…”

Bästa delen för oss barn gick lite så här:

Hustrun, a Brita: ”He unna däg oxe nog äre fell gruvligt, sa källinga elakt a vasst. Jag låg just a drömmde, ja hadde så juvlit, ja tyckte ja slog dä mä’n kvast.”

Av: Anders Thunberg

Anders Thunberg — Tue, 29 Apr 2008 09:52:48 +0000

Till HO och A-K Roth: Tack för att ni väckte till liv igen ett välkänt begrepp från min barndom: ”skrömta”. Min faster, Alma, lärarinna under många decennier i Mariebergs skola, Bjärtrå församling, underhöll mig som barn med många historier om ”skrömta”.
Alma fick som nyexaminerad lärarinna från seminariet i Härnösand sin första tjänst i södra Lappland. Som elev i sin allra första klass hade hon bland andra den unge Helmer Grundström. Han måste också ha fått lyssna till alla de här ruggiga historierna om ”skrömta”.

Av: HO

HO — Mon, 28 Apr 2008 20:46:21 +0000

Till A-K Roth. Minns och minns, men det är klart man känner till L A Ledin. Jag har flera böcker av hans hand i min hylla, både dikt och sakprosa. ”Ångermanländskt folkliv”, utgiven 1938, är närmast oumbärlig för varje jorddragen ångermanlänning (för att tala lite birgernormanska igen). Kniper det kan jag nog också erinra mej något om Ledins liv och leverne.

Av: A-K Roth

A-K Roth — Mon, 28 Apr 2008 20:04:13 +0000

Anders, jag tror många inom politiken har alldeles för svårt att två sina händer. Det kommer prestige och envishet in i bilden, egenskaper som jag tror finns i övermått hos politiker och andra makthavare till alfahannar/alfahonor. Inom amerikansk politik finns begreppet deny, deny, deny: förneka, förneka, förneka. När någon då offentligt offentligt tvår sina händer, ber om ursäkt, som t.ex. Jesse Jackson efter att ha kommit med en antisemitisk ”slur” för många år sedan, gick det hem hos många. Han sa bara helt enkelt, ”Forgive me. I was wrong.”

Om både Ghandi och Martin Luther King, en som följde Ghandi i civil disobedience, kan ju sägas att de båda mördades. Det finns en anledning till att det finns för få Ghandis i politiken, tyvärr.

Av: Anders Thunberg

Anders Thunberg — Mon, 28 Apr 2008 18:03:38 +0000

Kanske borde man fortsätta på metaforlinjen…en diskussionslysten påpekade vid frukostbordet att ”ren” alltså betyder att man aldrig behöver ändra sig, aldrig inse att man har haft fel. Slutsats: att vara rigid = att vara ren. Att ha ”fasta ståndpunkter” enligt Birger Normans språkbruk.

Men för att fortsätta på metaforlinjen: vill man ha rena händer finns ju tvål. Tvättar man sig blir man ren om händerna igen. Tvålen skulle ”avmetaforiserad” kunna stå för ”förlåt” eller ”ursäkta, jag hade fel”.

Är det särskilt svårt att tvätta händerna inom politiken? Går man hellre omkring otvättad och pratar om rena händer?

En viktig bakomliggande faktor: viljan till makt (Nietzsche) och den prestigeförlust man upplever över att man har haft fel. Men då svarar min diskussionspartner: Gandhi! Finns det för få ”ghandis” i politiken?

Av: A-K Roth

A-K Roth — Mon, 28 Apr 2008 13:08:50 +0000

Vilken intressant debatt, komplett med Birger Norman på världens bästa dialekt. Nån här som minns L.A. Ledin? Jag har ärvt en bok av L.A. Ledin, Hembygdsförlaget Stockholm, tryckt hos Bröderna Borgström, Motala, 1938. Den heter Folklivsskildringar och ska bli fin läsning. L.A. Ledin skrev även dikt på Ångermanländska; en ofta reciterad av min far var ”Skrömta”: ”Så i(u?)nnerlitt rädd som ja vart häromåre kan aldri nån människä tro; ja lög int ett dugg, de va som pa håre; ja höll rakkt på dåndimpen fo…” (ur minnet). Mot slutet när ”källinga” blev ordentligt rädd för skrömta ”gjorl” hon sig ”gurnsti och go” i sängen, så sista raden var ”skrömta ä bra nog ändå”. Ungefär.

Sixten Andréasson:

”…Författaren Gore Vidal(släkt med Al Gore) är en annan libertian, som förtjänar trovärdighet. Han har forskat om Pearl Harbor och kommit till att japanernas anfall i dec 1941 var framprovocerat av president Roosevelt…”

Plus andra konspirationsteorier. Jag är rädd att Gore Vidal är ungefär lika trovärdig som Ilan Pappes, Sixten. Det blir fiction, skönlitteratur, av alltihop. Dikt och fantasi. Men passar väl dem som är ideologiskt trimmade att ta in såna teorier.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Mon, 28 Apr 2008 09:05:52 +0000

Till Hans O Alfredsson: Kul turnerat. Men linje känns här mer krystat än ståndpunkt.

Av: HO

HO — Mon, 28 Apr 2008 08:14:09 +0000

Till Enn. Apropå ståndpunkter och Birger Norman, såna tyckte han ju inte om. Ja, det vet du ju; du har säkert hans bok ”I stället för ståndpunkter”, Rabén & Sjögren 1978, i någon hylla.

Jag ska inte citera allt han skriver om det, men något:
”Det är något skumt med ståndpunkter. Det syns redan av själva språkbruket: att inta en ståndpunkt. Ståndpunkter är ett slags positioner; postament för åsikter. Positioner är statiska. Från en intagen position värjer man sig. Som en ämbetsförvaltare eller makthavare. Från ståndpunkter värjer man sig också”

Vidare:

”En ståndpunkt kan vilken energisk slagmaskin som helst ha. Linjer, ett snabbt eller eftertänksamt sätt att röra sig, att glida in och tackla, att få det orörliga ur balans är en svårare konst.”

Och:

”I stället för att inta en ståndpunkt, kan man välja en riktning.
Ord?
Ja – de är mycket viktiga”

Han hade ju för resten en liknande inställning till ideologier och ideologer. Hävdade att Wigforss var teoretiker, aldrig ideolog.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sat, 26 Apr 2008 19:14:27 +0000

Till Hans O Alfredsson: Bravo! Exakt min ståndpunkt.