<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>Kommentarer till Små nära ting</title>
	<atom:link href="http://enn.kokk.se/?feed=rss2&#038;p=1453" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://enn.kokk.se/?p=1453</link>
	<description>Enn Kokks blogg</description>
	<lastBuildDate>Wed, 24 Jun 2026 11:50:18 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=4.1.42</generator>
	<item>
		<title>Av: Enn Kokk</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=1453&#038;cpage=1#comment-326092</link>
		<dc:creator><![CDATA[Enn Kokk]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 11 Oct 2009 20:53:24 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=1453#comment-326092</guid>
		<description><![CDATA[Till Anna-Lena Lodenius: Intressant att det var Ture Nerman som skrev den svenska texten, eller hur?

Du hittar en hel drös med sångtexter med bakgrunder och upphovspersoner under Kulturspegeln.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Till Anna-Lena Lodenius: Intressant att det var Ture Nerman som skrev den svenska texten, eller hur?</p>
<p>Du hittar en hel drös med sångtexter med bakgrunder och upphovspersoner under Kulturspegeln.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Anna-Lena Lodenius</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=1453&#038;cpage=1#comment-326091</link>
		<dc:creator><![CDATA[Anna-Lena Lodenius]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 11 Oct 2009 19:06:44 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=1453#comment-326091</guid>
		<description><![CDATA[Vill bara tacka för texten till Små nära ting.
Ska prata på Frälsningsarmen med min mamma, moster och kusin som ska berätta om vår släkt (de var 13 barn) och vi skulle sjunga något. Mamma och moster vill sjunga Små nära ting och nu hittade jag texten som jag kan skriva ut. Än en gång tack!]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Vill bara tacka för texten till Små nära ting.<br />
Ska prata på Frälsningsarmen med min mamma, moster och kusin som ska berätta om vår släkt (de var 13 barn) och vi skulle sjunga något. Mamma och moster vill sjunga Små nära ting och nu hittade jag texten som jag kan skriva ut. Än en gång tack!</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Anders Thunberg</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=1453&#038;cpage=1#comment-288680</link>
		<dc:creator><![CDATA[Anders Thunberg]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 29 Feb 2008 22:53:21 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=1453#comment-288680</guid>
		<description><![CDATA[Till Ann-Christin S: Jag glömde en sak apropå din beskrivning av Hotel Lux i Moskva. Du citerar: ”De flesta hamnade i Gulag eller som Heinz Neumann dömdes till döden eller sköts.”
Lite av historiens ironi att det öde blev Heinz Neumanns, det tyska kommunistpartiets chefsideolog under Kominterns vansinnesperiod, dvs de år då man talade om socialdemokrater och nazister som ”tvillingpartier”.
 Men nu det var inte det jag ville säga utan det jag glömde att påpeka var att Neumanns maka och sammanboende på Lux, Margarete Buber-Neumann  däremot  på ett mirakulöst sätt överlevde såväl Stalins  Gulag som kriget.. Hon  överlevde trots att hon av Stalin 1940 utlämnades till nazisterna och i Tyskland placerades  i lägret Ravensbrück. Där i Ravensbrück fick hon kontakt med Franz Kafkas väninna Milena (Jesenská). Tillsammans beslöt de att de skulle skriva en bok om vad de varit med om i koncentrationslägret. Det vill säga om de överlevde. Det gjorde inte Milena, hon avled 1944, medan Margarete Buber.Neumann räddades och kom till Sverige. Här gav hon på svenska ut ”Jag var fånge hos Stalin och Hitler”. Senare i Västtyskland  presenterade  denna mycket spännande journalist och författare självbiografin ”Von Potsdam nach Moskau” och ”Kafka Freundin Milena”, 1963. Den som vill läsa en bra sammanfattning av paret Heinz Neumanns och Margarete Buber-Nuenmanns öden kan ta t ex del av Anders Hagströms utmärkta artikel
 



http://www.geocities.com/andhg/buberneumann.htm

om Milena Jesenská  finner man en bra länk på

http://victorian.fortunecity.com/vermeer/287/milenajesenska.htm]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Till Ann-Christin S: Jag glömde en sak apropå din beskrivning av Hotel Lux i Moskva. Du citerar: ”De flesta hamnade i Gulag eller som Heinz Neumann dömdes till döden eller sköts.”<br />
Lite av historiens ironi att det öde blev Heinz Neumanns, det tyska kommunistpartiets chefsideolog under Kominterns vansinnesperiod, dvs de år då man talade om socialdemokrater och nazister som ”tvillingpartier”.<br />
 Men nu det var inte det jag ville säga utan det jag glömde att påpeka var att Neumanns maka och sammanboende på Lux, Margarete Buber-Neumann  däremot  på ett mirakulöst sätt överlevde såväl Stalins  Gulag som kriget.. Hon  överlevde trots att hon av Stalin 1940 utlämnades till nazisterna och i Tyskland placerades  i lägret Ravensbrück. Där i Ravensbrück fick hon kontakt med Franz Kafkas väninna Milena (Jesenská). Tillsammans beslöt de att de skulle skriva en bok om vad de varit med om i koncentrationslägret. Det vill säga om de överlevde. Det gjorde inte Milena, hon avled 1944, medan Margarete Buber.Neumann räddades och kom till Sverige. Här gav hon på svenska ut ”Jag var fånge hos Stalin och Hitler”. Senare i Västtyskland  presenterade  denna mycket spännande journalist och författare självbiografin ”Von Potsdam nach Moskau” och ”Kafka Freundin Milena”, 1963. Den som vill läsa en bra sammanfattning av paret Heinz Neumanns och Margarete Buber-Nuenmanns öden kan ta t ex del av Anders Hagströms utmärkta artikel</p>
<p><a href="http://www.geocities.com/andhg/buberneumann.htm" rel="nofollow">http://www.geocities.com/andhg/buberneumann.htm</a></p>
<p>om Milena Jesenská  finner man en bra länk på</p>
<p><a href="http://victorian.fortunecity.com/vermeer/287/milenajesenska.htm" rel="nofollow">http://victorian.fortunecity.com/vermeer/287/milenajesenska.htm</a></p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Enn Kokk</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=1453&#038;cpage=1#comment-288645</link>
		<dc:creator><![CDATA[Enn Kokk]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 28 Feb 2008 14:54:15 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=1453#comment-288645</guid>
		<description><![CDATA[Till Magnus Andersson: Wow! Då hade Björn rätt.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Till Magnus Andersson: Wow! Då hade Björn rätt.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Magnus Andersson</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=1453&#038;cpage=1#comment-288644</link>
		<dc:creator><![CDATA[Magnus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 28 Feb 2008 14:44:35 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=1453#comment-288644</guid>
		<description><![CDATA[Jag är ganska säker på att det är &lt;i&gt;Tre yndige små mus&lt;/i&gt;, som förvisso även den har text av Arne Paasche Aasen, och även den är inspelad med «Radio-fantomene» Kurt Foss &amp; Reidar Bøe. Men musiken är inte skriven av dem i detta fall, utan av Kristian Hauger. Som schlagertextförfattare använde Arne Paasche Aasen ofta sin pseudonym &lt;b&gt;Dorian Red,&lt;/b&gt; (under vilken han annars skrev dagsvers och kåserier i Arbeiderbladet) dock inte i detta fall. (Anre Paasche Aasen föddes f.ö. i Steinkjer, som är Sollefteås norska vänort.)
Inspelningar av sången på svenska med titeln &lt;i&gt;Tre små möss&lt;/i&gt; (svensk text: Gunnar Wersén) finns med &lt;b&gt;Radio-fantomerna&lt;/b&gt; själva (1951), &lt;b&gt;3 knas&lt;/b&gt; och Willard Ringstrands orkester (1951) samt &lt;b&gt;Systrarna Nisborg&lt;/b&gt; (Kerstin, Elisabeth och Margareta) och Charles Redlands sextett(1951)
•
&lt;a href=&quot;http://www.emusic.com/artist/Kurt-Foss-Reidar-B%C3%B8e-MP3-Download/11818783.html?cs=1&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;Lyssna på en snutt av sången här:&lt;/a&gt;
•
&lt;b&gt;Tre yndige små mus&lt;/b&gt;
•
De yndige små musene har gjort en fangst så fin
De fant i Hansens kjellerbu ei åpna flaske vin
Så pimpa de og festa de og holdt et svare hus
for vinen gikk til hodet på de yndige små mus
•
De gassa seg og hygga seg. Den søte vinen fløt
Og jøss hvor de ble modige og jøsses hvor de skrøt
Den ene ropte brautene: Jeg er vel ikke veik,
nå flyr jeg opp og glefser i meg Hansens skinkesteik
•
Den andre gliste hånlig: Hi hi hi, hva er vel det?
Når jeg drar opp i kjøkkenet, skal Hansen nok få se
at all den mat som finnes i hans digre kjøkkenskap,
på en-to-tre blir borte i mitt sultne musegap
•
Den tredje satt og hikka. Den var lykkelig og full:
Nei, gi deg med å tøys’ da, det er bare tull
Nei, jeg skal lage bøljer, jeg, og det i denne natt
Nå går jeg opp i trappa og forfører Hansens katt!!
Mjiauuuu!!
•
•
&lt;a href=&quot;http://www.mic.no/nmi.nsf/doc/art2006050509325135111009&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;Om Kurt Foss og Reidar Bøe med stiliga bilder från dåtiden&lt;/a&gt;
&lt;a href=&quot;http://www.mic.no/nmi.nsf/doc/art2006051215220612400549&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;Om Kristian Hauger&lt;/a&gt;]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Jag är ganska säker på att det är <i>Tre yndige små mus</i>, som förvisso även den har text av Arne Paasche Aasen, och även den är inspelad med «Radio-fantomene» Kurt Foss &amp; Reidar Bøe. Men musiken är inte skriven av dem i detta fall, utan av Kristian Hauger. Som schlagertextförfattare använde Arne Paasche Aasen ofta sin pseudonym <b>Dorian Red,</b> (under vilken han annars skrev dagsvers och kåserier i Arbeiderbladet) dock inte i detta fall. (Anre Paasche Aasen föddes f.ö. i Steinkjer, som är Sollefteås norska vänort.)<br />
Inspelningar av sången på svenska med titeln <i>Tre små möss</i> (svensk text: Gunnar Wersén) finns med <b>Radio-fantomerna</b> själva (1951), <b>3 knas</b> och Willard Ringstrands orkester (1951) samt <b>Systrarna Nisborg</b> (Kerstin, Elisabeth och Margareta) och Charles Redlands sextett(1951)<br />
•<br />
<a href="http://www.emusic.com/artist/Kurt-Foss-Reidar-B%C3%B8e-MP3-Download/11818783.html?cs=1" rel="nofollow">Lyssna på en snutt av sången här:</a><br />
•<br />
<b>Tre yndige små mus</b><br />
•<br />
De yndige små musene har gjort en fangst så fin<br />
De fant i Hansens kjellerbu ei åpna flaske vin<br />
Så pimpa de og festa de og holdt et svare hus<br />
for vinen gikk til hodet på de yndige små mus<br />
•<br />
De gassa seg og hygga seg. Den søte vinen fløt<br />
Og jøss hvor de ble modige og jøsses hvor de skrøt<br />
Den ene ropte brautene: Jeg er vel ikke veik,<br />
nå flyr jeg opp og glefser i meg Hansens skinkesteik<br />
•<br />
Den andre gliste hånlig: Hi hi hi, hva er vel det?<br />
Når jeg drar opp i kjøkkenet, skal Hansen nok få se<br />
at all den mat som finnes i hans digre kjøkkenskap,<br />
på en-to-tre blir borte i mitt sultne musegap<br />
•<br />
Den tredje satt og hikka. Den var lykkelig og full:<br />
Nei, gi deg med å tøys’ da, det er bare tull<br />
Nei, jeg skal lage bøljer, jeg, og det i denne natt<br />
Nå går jeg opp i trappa og forfører Hansens katt!!<br />
Mjiauuuu!!<br />
•<br />
•<br />
<a href="http://www.mic.no/nmi.nsf/doc/art2006050509325135111009" rel="nofollow">Om Kurt Foss og Reidar Bøe med stiliga bilder från dåtiden</a><br />
<a href="http://www.mic.no/nmi.nsf/doc/art2006051215220612400549" rel="nofollow">Om Kristian Hauger</a></p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Enn Kokk</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=1453&#038;cpage=1#comment-288638</link>
		<dc:creator><![CDATA[Enn Kokk]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 28 Feb 2008 12:50:35 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=1453#comment-288638</guid>
		<description><![CDATA[Björn Kumm, jornalist och gammal god vän till mig, har per mejl skickat följande kommentar:

&quot;Hej Enn,
jag minns också &quot;Små nära ting&quot; från tidigt femtital, nynnade den ofta. Men det fanns också vid den tiden en underfundig låt om tre små möss i handlar Harald Hanssons handelsbod. Mössen hette Gnag och gnäll och Pip och spring, medan den tredje &quot;var så liten att / han hette Ingenting&quot;. Sången handlar om att de hittar handlarns pilsnerförråd och blir synnerligen skrytsamma under alkoholens inverkan, tills lille Ingenting blir arg och utbrister att han är trött på kompisarnas skryt och skrävel: &quot;Nej, ajöss med er, god natt! Nu går jag upp i handelsbon och kysser Hanssons katt!&quot; Var inte det också Paasche Aasen?

Med nostalgiska hälsningar,

Björn&quot;

* * *

Jag är i ungefär samma ålder som Björn och minns följaktligen också den här sången. Tyvärr minns jag inte vem eller vilka som gjorde den på skiva, inte heller vem som skrev låten. Jag tvivlar på att det var Paasche Aasen. Jag har också försökt hitta den hos Alf Prøysen, vars barnvisor jag har på ett par CD - även om jag tvivlade: slutet är lite för rått. 

Jag är ganska slängd på att googla, men ingen av de ordkombinationer Björn bjuder på leder till något användbart resultat.

Vet någon vem som gjorde den här sången?]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Björn Kumm, jornalist och gammal god vän till mig, har per mejl skickat följande kommentar:</p>
<p>&#8221;Hej Enn,<br />
jag minns också &#8221;Små nära ting&#8221; från tidigt femtital, nynnade den ofta. Men det fanns också vid den tiden en underfundig låt om tre små möss i handlar Harald Hanssons handelsbod. Mössen hette Gnag och gnäll och Pip och spring, medan den tredje &#8221;var så liten att / han hette Ingenting&#8221;. Sången handlar om att de hittar handlarns pilsnerförråd och blir synnerligen skrytsamma under alkoholens inverkan, tills lille Ingenting blir arg och utbrister att han är trött på kompisarnas skryt och skrävel: &#8221;Nej, ajöss med er, god natt! Nu går jag upp i handelsbon och kysser Hanssons katt!&#8221; Var inte det också Paasche Aasen?</p>
<p>Med nostalgiska hälsningar,</p>
<p>Björn&#8221;</p>
<p>* * *</p>
<p>Jag är i ungefär samma ålder som Björn och minns följaktligen också den här sången. Tyvärr minns jag inte vem eller vilka som gjorde den på skiva, inte heller vem som skrev låten. Jag tvivlar på att det var Paasche Aasen. Jag har också försökt hitta den hos Alf Prøysen, vars barnvisor jag har på ett par CD &#8211; även om jag tvivlade: slutet är lite för rått. </p>
<p>Jag är ganska slängd på att googla, men ingen av de ordkombinationer Björn bjuder på leder till något användbart resultat.</p>
<p>Vet någon vem som gjorde den här sången?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Anders Thunberg</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=1453&#038;cpage=1#comment-288621</link>
		<dc:creator><![CDATA[Anders Thunberg]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 Feb 2008 13:35:17 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=1453#comment-288621</guid>
		<description><![CDATA[En lysande historisk exposé, Ann Christin! Maj Birgit Hirdman-Rörslett, alltså ABF-studierektorn Gunnar Hirdmans dotter, berättade för mig att diplomaten och den utrikespolitiske forskaren Sven Hirdman som HÖGERMAN är lite av ett unikum i den i övrigt röda släkten Hirdman med djupa rötter i Bergslagens bruksmiljö. 

Sven Hirdman känner vi som  mycket öppen och sympatisk diplomat, med tjänstgöring bl a i Moskva och Tel Aviv. Han var också en tid försvarsminister. I den egenskapen kommer jag ihåg jag att jag intervjuade honom. 

På hotell Lux på Gorkijgatan skulle jag hemskt gärna ha velat titta in på 30-talet och de första krigsåren. Kanske skulle jag då ha kunnat bjuda Herbert Wehner på en vodkadrink i baren och höra honom lägga ut texten om läget i världen. 

Herbert Wehner skickades så småingom från intrigerna på hotel Lux till Stockholm, där han levde illegalt under början av kriget (på Lilla Essingen och på Blekingegatan). Hans uppgift var att rekonstruera det tyska kommunistpartiet med Stockholms som bas. 

SÄPO var honom spåret och på grund av en kärlekshistoria med en kvinna gift med en efterspanad kommunist blev han gripen och placerad
på ett Smedsbros interneringsläger i Dalarna. 

Ja sen vet vi hur det gick, Herbert Wehner blev så smångingom släppt ur lägret, bl a tack vare Torsten Nilsson, och kunde  som socialdemokrat återvända till Västyskland. Där blev han fraktionsledare för SPD i förbundsdagen. Som sådan skulle han bli den som  skulle komma att  &quot;avsätta&quot; Willy Brandt som SPD-ledare och förbundskansler... Ja det här är välkänd 1900-talshistoria.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>En lysande historisk exposé, Ann Christin! Maj Birgit Hirdman-Rörslett, alltså ABF-studierektorn Gunnar Hirdmans dotter, berättade för mig att diplomaten och den utrikespolitiske forskaren Sven Hirdman som HÖGERMAN är lite av ett unikum i den i övrigt röda släkten Hirdman med djupa rötter i Bergslagens bruksmiljö. </p>
<p>Sven Hirdman känner vi som  mycket öppen och sympatisk diplomat, med tjänstgöring bl a i Moskva och Tel Aviv. Han var också en tid försvarsminister. I den egenskapen kommer jag ihåg jag att jag intervjuade honom. </p>
<p>På hotell Lux på Gorkijgatan skulle jag hemskt gärna ha velat titta in på 30-talet och de första krigsåren. Kanske skulle jag då ha kunnat bjuda Herbert Wehner på en vodkadrink i baren och höra honom lägga ut texten om läget i världen. </p>
<p>Herbert Wehner skickades så småingom från intrigerna på hotel Lux till Stockholm, där han levde illegalt under början av kriget (på Lilla Essingen och på Blekingegatan). Hans uppgift var att rekonstruera det tyska kommunistpartiet med Stockholms som bas. </p>
<p>SÄPO var honom spåret och på grund av en kärlekshistoria med en kvinna gift med en efterspanad kommunist blev han gripen och placerad<br />
på ett Smedsbros interneringsläger i Dalarna. </p>
<p>Ja sen vet vi hur det gick, Herbert Wehner blev så smångingom släppt ur lägret, bl a tack vare Torsten Nilsson, och kunde  som socialdemokrat återvända till Västyskland. Där blev han fraktionsledare för SPD i förbundsdagen. Som sådan skulle han bli den som  skulle komma att  &#8221;avsätta&#8221; Willy Brandt som SPD-ledare och förbundskansler&#8230; Ja det här är välkänd 1900-talshistoria.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Enn Kokk</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=1453&#038;cpage=1#comment-288620</link>
		<dc:creator><![CDATA[Enn Kokk]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 Feb 2008 13:25:02 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=1453#comment-288620</guid>
		<description><![CDATA[Till Ann Christin Sandlund: Jo, Yvonne och Sven är båda barn till Einar och Charlotte och således syskon. 

Yvonnes bok om Alva Myrdal har jag skrivit om här på bloggen. Du hittar artikeln under Kulturspegeln, Politik. Ordfront här i Uppsala anordnade också ett möte med Yvonne om Alva-boken.

För egen del har jag också haft stor glädje av hennes &quot;Sveriges Kommunistiska Parti 1939-1945&quot; (1974) och &quot;Vi bygger landet&quot; (1988), en bok om den svenska arbetarrörelsens historia.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Till Ann Christin Sandlund: Jo, Yvonne och Sven är båda barn till Einar och Charlotte och således syskon. </p>
<p>Yvonnes bok om Alva Myrdal har jag skrivit om här på bloggen. Du hittar artikeln under Kulturspegeln, Politik. Ordfront här i Uppsala anordnade också ett möte med Yvonne om Alva-boken.</p>
<p>För egen del har jag också haft stor glädje av hennes &#8221;Sveriges Kommunistiska Parti 1939-1945&#8243; (1974) och &#8221;Vi bygger landet&#8221; (1988), en bok om den svenska arbetarrörelsens historia.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Ann Christin</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=1453&#038;cpage=1#comment-288619</link>
		<dc:creator><![CDATA[Ann Christin]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 Feb 2008 12:39:04 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=1453#comment-288619</guid>
		<description><![CDATA[Familjen Hirdman är mycket intressant och har spelat stor roll, inte minst i folkbildningen. Gunnar Hirdmans tes var &quot;insikter först och åsikter sedan&quot; när han var lärare på Brunnsvik. Det ställer jag mig helt bakom!

George Karlsson har skrivit en fin bok om Hirdmans folkbildarliv.
Gunnar Hirdman : humanisten, demokraten, folkbildaren
Inbunden. Förlaget Futurum 2007-09. 
ISBN: 9187722860 / 91-87722-86-0
EAN: 9789187722868

Jag har själv mest kommit i kontakt med Yvonne Hirdman, och då hennes forskning på olika sätt, nu senast när jag läste historia. 

I DN läste jag för rätt länge sedan en intressant artikel om Sven Hirdman, som väl är bror till Yvonne? Jag bifogar ett utdrag:
&quot;Sven Hirdmans känsla för ryssarna och hans betoning av friheten att resa kan delvis ha ett samband den egna familjehistorien, som har djupa rötter i vårt östra grannland. Hans mor Charlotte föddes nämligen i staden Dorpat (dagens estniska Tartu) 1906. Då var det en del av tsarryska imperiet.

Det var en tid då Europa i stort sett hade öppna gränser, långt före 30-talsdiktaturerna, Berlinmuren och Schengenspärrarna. Den unge bokhandlaregesällen Fritz Schledt från Hamburg kunde resa kontinenten runt med en ryggsäck och sälja böcker. Till slut kom han till Baltikum. På ett balttyskt gods nära Dorpat träffade han Sven Hirdmans blivande mormor Emelie, guvernant från Neuchatel i Schweiz. Så föddes Charlotte i Estland. Familjen flyttade omkring i Europa, och hamnade till slut i Bukovina, nära staden Czernowiec (Tjernovtsy) i Österrike-Ungern, numera beläget i Ukraina. 

- När min mor var 18 år begav hon sig till München i Tyskland. Året var 1924 och hon såg nazismens framväxt. Sedan reste hon till Berlin. Hon drogs till det tyska kommunistpartiet. När Hitler grep makten 1933 flydde hon till Zürich och därefter vidare till Moskva tillsammans med en grupp kommunister med partiledaren Heinz Neumann i spetsen.

Under åren 1934-1937 bodde Sven Hirdmans mamma, liksom dussintals andra västeuropeiska kommunister, på Hotell Lux på Gorkijgatan. Allt under den fruktade säkerhetstjänsten NKVD:s noggranna övervakning. När Stalin utlöste den stora terrorn och skådeprocesserna 1937 började de nattliga arresteringar av hotellets gäster. De flesta hamnade i Gulag eller, som Heinz Neumann, dömdes till döden och sköts. I det läget kontaktades Charlotte av en NKVD-officer som föreslog att hon skulle bli kurir och resa till Köpenhamn för att leverera ett paket. 

Historien är full av ironier, men här är en magstark: Nästan exakt 60 år innan Sven Hirdman kom att samarbeta med säkerhetstjänsten FSB för att lösa ett akut gisslandrama på ambassaden i Moskva skickades hans mor som budbärare från Moskva av NKVD, samma säkerhetstjänsts föregångare.

Charlotte Schledt antog NKVD:s förslag, for till Köpenhamn, men i stället för att utföra uppdraget gick hon till den danska polisen och hoppade av. 

Därifrån tog hon sig till Frankrike, där hon träffade svensken Einar Hirdman, som skulle bli Svens far. När andra världskriget bröt ut i september 1939 begav sig paret till Sverige. Charlotte väntade barn, men hon släpptes inte in i Sverige, så Sven Hirdman föddes i Stavanger i Norge.

- Det är lite av förra seklets politiska historia, från 1906 och framåt, säger han om sin mors händelserika levnadsbana.

På hans fars sida fanns också anknytningar till det ryska, om än i ett annat politiskt sammanhang. Hans farfar Gunnar Hirdman var ABF-man och känd folkbildare inom den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Farmor Maj Hirdman var framstående arbetarförfattare.&quot;

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1159&amp;a=335706&amp;previousRenderType=1

Finns det fler intressanta i släkten Hirdman?]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Familjen Hirdman är mycket intressant och har spelat stor roll, inte minst i folkbildningen. Gunnar Hirdmans tes var &#8221;insikter först och åsikter sedan&#8221; när han var lärare på Brunnsvik. Det ställer jag mig helt bakom!</p>
<p>George Karlsson har skrivit en fin bok om Hirdmans folkbildarliv.<br />
Gunnar Hirdman : humanisten, demokraten, folkbildaren<br />
Inbunden. Förlaget Futurum 2007-09.<br />
ISBN: 9187722860 / 91-87722-86-0<br />
EAN: 9789187722868</p>
<p>Jag har själv mest kommit i kontakt med Yvonne Hirdman, och då hennes forskning på olika sätt, nu senast när jag läste historia. </p>
<p>I DN läste jag för rätt länge sedan en intressant artikel om Sven Hirdman, som väl är bror till Yvonne? Jag bifogar ett utdrag:<br />
&#8221;Sven Hirdmans känsla för ryssarna och hans betoning av friheten att resa kan delvis ha ett samband den egna familjehistorien, som har djupa rötter i vårt östra grannland. Hans mor Charlotte föddes nämligen i staden Dorpat (dagens estniska Tartu) 1906. Då var det en del av tsarryska imperiet.</p>
<p>Det var en tid då Europa i stort sett hade öppna gränser, långt före 30-talsdiktaturerna, Berlinmuren och Schengenspärrarna. Den unge bokhandlaregesällen Fritz Schledt från Hamburg kunde resa kontinenten runt med en ryggsäck och sälja böcker. Till slut kom han till Baltikum. På ett balttyskt gods nära Dorpat träffade han Sven Hirdmans blivande mormor Emelie, guvernant från Neuchatel i Schweiz. Så föddes Charlotte i Estland. Familjen flyttade omkring i Europa, och hamnade till slut i Bukovina, nära staden Czernowiec (Tjernovtsy) i Österrike-Ungern, numera beläget i Ukraina. </p>
<p>&#8211; När min mor var 18 år begav hon sig till München i Tyskland. Året var 1924 och hon såg nazismens framväxt. Sedan reste hon till Berlin. Hon drogs till det tyska kommunistpartiet. När Hitler grep makten 1933 flydde hon till Zürich och därefter vidare till Moskva tillsammans med en grupp kommunister med partiledaren Heinz Neumann i spetsen.</p>
<p>Under åren 1934-1937 bodde Sven Hirdmans mamma, liksom dussintals andra västeuropeiska kommunister, på Hotell Lux på Gorkijgatan. Allt under den fruktade säkerhetstjänsten NKVD:s noggranna övervakning. När Stalin utlöste den stora terrorn och skådeprocesserna 1937 började de nattliga arresteringar av hotellets gäster. De flesta hamnade i Gulag eller, som Heinz Neumann, dömdes till döden och sköts. I det läget kontaktades Charlotte av en NKVD-officer som föreslog att hon skulle bli kurir och resa till Köpenhamn för att leverera ett paket. </p>
<p>Historien är full av ironier, men här är en magstark: Nästan exakt 60 år innan Sven Hirdman kom att samarbeta med säkerhetstjänsten FSB för att lösa ett akut gisslandrama på ambassaden i Moskva skickades hans mor som budbärare från Moskva av NKVD, samma säkerhetstjänsts föregångare.</p>
<p>Charlotte Schledt antog NKVD:s förslag, for till Köpenhamn, men i stället för att utföra uppdraget gick hon till den danska polisen och hoppade av. </p>
<p>Därifrån tog hon sig till Frankrike, där hon träffade svensken Einar Hirdman, som skulle bli Svens far. När andra världskriget bröt ut i september 1939 begav sig paret till Sverige. Charlotte väntade barn, men hon släpptes inte in i Sverige, så Sven Hirdman föddes i Stavanger i Norge.</p>
<p>&#8211; Det är lite av förra seklets politiska historia, från 1906 och framåt, säger han om sin mors händelserika levnadsbana.</p>
<p>På hans fars sida fanns också anknytningar till det ryska, om än i ett annat politiskt sammanhang. Hans farfar Gunnar Hirdman var ABF-man och känd folkbildare inom den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Farmor Maj Hirdman var framstående arbetarförfattare.&#8221;</p>
<p><a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1159&#038;a=335706&#038;previousRenderType=1" rel="nofollow">http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1159&#038;a=335706&#038;previousRenderType=1</a></p>
<p>Finns det fler intressanta i släkten Hirdman?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Anders Thunberg</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=1453&#038;cpage=1#comment-288618</link>
		<dc:creator><![CDATA[Anders Thunberg]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 Feb 2008 10:31:01 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=1453#comment-288618</guid>
		<description><![CDATA[Till Enn, ja  du har rätt, det var studierektorn Gunnar Hirdmans dotter som Asmund Rörslett förälskade sig i  krigsårens Stockholm. Det är så många namn som virvlar förbi, men hon har en roman (skriven på norska)liggande som skildrar de här turbulenta åren, som tyvärr inget norskt förlag har velat satsa på. Hoppas den kan översättas till svenska och komma ut här. För det var en intressant exilmiljö och spänningsfyllda år.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Till Enn, ja  du har rätt, det var studierektorn Gunnar Hirdmans dotter som Asmund Rörslett förälskade sig i  krigsårens Stockholm. Det är så många namn som virvlar förbi, men hon har en roman (skriven på norska)liggande som skildrar de här turbulenta åren, som tyvärr inget norskt förlag har velat satsa på. Hoppas den kan översättas till svenska och komma ut här. För det var en intressant exilmiljö och spänningsfyllda år.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
