Kommentarer till Jag är ingen tävlingsmänniska

Av: Lars Rudström

Lars Rudström — Sun, 13 Jan 2008 14:14:54 +0000

Till Sixten A: Bra skrivet! Om Palmes skuld till den svenska skolans degenerering kunskapsmässigt må vi ha olika åsikter. Jag respekterar din. Flera av mina lic-kompisar vid KTH fortsatte på den akademiska banan och blev professorer lite varstans. När jag ibland träffade dem åratal senare beklagade de sig över studenternas kunskapsnivå. Dock ej de kompisar som flyttade till Tyskland och Frankrike. Märkligt!?
Jag var då glad att jag inte följde mina professorers önskan att fortsätta på den akademiska banan utan valde industrin i stället.
Din ”engelsk-historia” är briljant! Du har säkert många liknande efter dina år som lärare.

Av: Sixten Andréasson

Sixten Andréasson — Sun, 13 Jan 2008 11:01:54 +0000

Till Lars Rudström: Skyll inte på Palme! Mängdläran infördes i skolorna av akademiker. Många elever upplever matematik som svårt och i USA trodde man sig ha lösningen. Mängdlära infördes på försök i första klass och det såg så bra ut att svenska matematiker hämtade hem idén till Sverige. Här genomdrevs den trots undran hos lärarna på fältet. Den var alldeles för abstrakt, den finns nu i universitetskurserna i matematik. Men i skolorna lärdes den ut mer än fyra år – ett decennium. Bra om felet med detta finns att läsa på gluefox.com/kontr/skola.shtm. Nämnas kan att två av mina lärare på Matematiska institutionen i Lund, som drev den nya matematiken gjorde politisk karriär. Lennart Sandgren blev statssekreterare och senare landshövding i Kristianstads län och efter det i Stockholms län. Gunnar Bergendal blev byråkrat i utbildningsväsendet och till sist rektor för lärarhögskolan i Malmö.

Det var inte den enda tokigheten i svensk skola – i engelska skulle det bara vara ordlistor på engelska, inga förklaringar på svenska! Det blev ganska många ord på engelska för att förklara en enda engelsk glosa, om man inte förklarade shark med big fish! Sådana exempel använde professor Alvar Ellegård på engelska institutionen i Göteborg för att påvisa det orimliga i idén. Det hjälpte inte.
Vad beror det på att även tokigheter trots viss kritik kan slå igenom så fullständigt? Är (eller var) svenskarna så auktoritetsbundna?

Av: Lars Rudström

Lars Rudström — Sat, 12 Jan 2008 20:52:43 +0000

Till Sixten Andréasson: Jodå, det var Palme som egenmäktigt pådyvlade den dåvarande ”grundskolan” (eller vad det nu hette 1967) mängdläran. Jag minns det oerhört väl eftersom jag då höll på med mitt lic.arbete vid KTH. Försökte hjälpa släktens barn med detta ämne, och trots en 4 i matte hade jag problem med att försöka förklara denna vansinniga infallsvinkel inom matten. Efter fyra år togs detta bort. Palme var skulden till mycket inom skolan och till lärarnas frustration (även din tror jag, såvida du inte tar allt för givet att det SAP gör är riktigt).
”Palmes tid” inkl. Strängs, var inte hemsk, den var katastrofal för hela den svenska ekonomin, skolan och industrin. Den gav upphov till ett otal devalveringar av den svenska kronan till förfång för den svenske låginkomsttagaren. Deras köpkraft urholkades år efter år. Det var inte för inte som dessa två herrar tillsammans med S Malm fick epitetet ” Svensk ekonomis dödgrävare”.
Palmes utrikespolitiska agerande var stark, där har du rätt. Han hade integritet mot alla stormakter. det länder honom till heders. Jag älskar fortfarande han utlåtande om den samlade kommunismens agerande i Tjeckoslovakien, Prag, 1968 (”diktaturens kreatur”), likaså om USA:s nyårsbombningar av Hanoi.
Dra inte in den ”storvulne” Godsägaren i Södermanland i detta. Han är en reminicens av den machiavelliska beslutsgången. Men en sak gjorde Godsägaren bra: tog död på det, av många lärares förhatliga, SÖ!
800 byråkratiska personer satt där och utredde sig själva och skickade ut nya direktiv varje vecka. Herrejisses! Att han därmed kommunaliserade skolan mottogs ju inte så gott av lärarna, eftersom dessa fick försämrade pensionsvillkor. Göran P och Ingvar C är blott små parenteser i den svenska politiken. Nu sitter de bägge med en statlig pension som är ungefär 5 ggr så stor som en svensk industriarbetares. Jämlikhet?
Men kvar finns skuggan av Palme; tyvärr i allt som SAP företar sig än idag! Partiet är inte förmöget att bryta den nya mark som det nya svenska samhället kräver och behöver. Palmes skugga är tung, även efter hans tragiska död!

Av: Lars Rudström

Lars Rudström — Fri, 11 Jan 2008 18:48:03 +0000

Till Enn Kokk: Tack för din eminenta och uttömmande kommentar. Själv har jag ju aldrig haft en chans att ens SE Alva Myrdal. Jag har den största respekt för din erfarenhet inom detta ”teoretiska” område och tror mig förstå innebörden av det ni då ”skrev ihop”. Jag ansluter mig till dess innhåll, men jag är inte så säker på att det blev så som ni trodde. Inte ens då! Nå, det är en annan sak. Jag ska inte polemisera om det nu. Ert syfte var gott!
När jag, efter knappa 10 år som skogs- och industriarbetare, skulle börja studera 1959 hade SAP tagit bort allt studiestöd för de arbetarbarn som ville ta upp studierna efter den 7-åriga folkskolan. Tog själv kontakt med Herr Landshövding (glömt hans namn) i Vänersborg som var f.d. statssekreterare hos Erlander och bad om statligt studiestöd eller borgen för SEK 3000 kronor. Hans kommentar var torrt (fruktansvärt torrt): ”Detta har vi tagit bort. Försök igen när du kommit in på ditt Tekniska Gymnasium” blev svaret. Mitt problem var ju att jag måste med folkskoleexamena avlägga realexamen (som privatist)för att komma in på gymnasiet! Moment 22? Ett års hårda studier behövdes för att kunna gå upp som privatist!
Det är möjligt att du och Alva M ändrade på det senare, men sveket mot en svensk 22-årig arbetare som varit aktiv SSU-are sedan 14-årsåldern, uppvaktat Ingvar Carlsson i Trollhättan 1958 etc och lokalt,fackligt aktiv, kändes den gången vedervärdig.
Det fixades sig dock genom egen aktivitet, men någon ”jämlikhet” med alla ”bättre ställda” upplevde jag inte.
Jag är fortfarande besviken på SAP och all dess prat om jämlikhet. Taggen sitter djupt.
Nu slutar jag min litania. Egentligen har jag inte mycket att klaga över, men SAP:s jämlikhet genom åren ger jag inte mycket för. Den har främst gått till byråkraterna. Inte till oss inom industrijobben. De rika blev rikare och de …….!

Av: Sixten Andréasson

Sixten Andréasson — Wed, 09 Jan 2008 21:27:05 +0000

Till Lars Rudström: Inte införde Olof Palme mängdläran i skolorna, visserligen var han utbildningsminister, men ändå..
Var Palmes tid så hemsk , den var väl betydligt bättre än Perssons särskilt beträffande utrikespolitiken!
Sixten, själv matematiklärare på den tiden.

Av: Lars-Gunnar Blom

Lars-Gunnar Blom — Wed, 09 Jan 2008 18:37:21 +0000

Tack.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Wed, 09 Jan 2008 16:20:42 +0000

Grattis på namnsdagen, Blom!

Av: Lars-Gunnar Blom

Lars-Gunnar Blom — Wed, 09 Jan 2008 16:13:58 +0000

I dag har Gunnar och Gunder namnsdag och om min pappa hade levt hade han haft namnsdag då han hette Fritz Gunnar, mina föräldrar gav mig namnet Gunnar efter min pappa och Lars för att det var ett släktnamn, för att ytterligare hedra min pappa la jag till Fritz för ett antal år sedan och dessutom Rudolf då jag så gärna ville ha namnsdag på min födelsedag men när det gått några år flyttades Rudolf till augusti men har lyckligtvis för några år sedan återkommit till rätt datum.
Den måndag då jag först tittade ut hade Rudolf som namnsdag och förhoppningsvis är det så också i fortsättningen.
Då kan du lätt räkna ut vilken dag jag är född.
Året är när IS Halmia ramlade ur fotbollsallsvenskan efter att ha spelat där sju år i rad, ”Ve-Gurra” avled samma år.
Så denna tisdag har jag EN Namnsdag, men vid en annan namnsdag när jag påpekade det för en kamrat utbrast han.
-Är det Blom idag?
De flesta kallar mig för Blom, då det är lättast att säga.
Ett annat lätt ord är HALMIA.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Wed, 09 Jan 2008 15:44:14 +0000

Till Dorothea: Jag välkomnar alla slags läsare, men Rebel Girls är särskilt välkomna!

Av: Dorothea

Dorothea — Wed, 09 Jan 2008 15:38:25 +0000

Jag hittade hit tack var Melodikrysset – jag är en av de där förtappade som tävlar fast jag inte klarat alla svaren själv (inte för att jag bryr mig om priserna, men min gamla mamma skulle bli så lycklig om hon hörde mitt namn läsas upp av Eldeman). Det är jag välidgt glad för; om jag inte vore röd i själen redan så hade jag väl blivit det här!