<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>Kommentarer till Poeten Birger Norman</title>
	<atom:link href="http://enn.kokk.se/?feed=rss2&#038;p=12198" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://enn.kokk.se/?p=12198</link>
	<description>Enn Kokks blogg</description>
	<lastBuildDate>Mon, 27 Apr 2026 05:00:05 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=4.1.42</generator>
	<item>
		<title>Av: Fler rundfunkfunderingar och spridda minnen &#124; En blogg i det blå</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=12198&#038;cpage=1#comment-336942</link>
		<dc:creator><![CDATA[Fler rundfunkfunderingar och spridda minnen &#124; En blogg i det blå]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 17 Mar 2013 07:00:07 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=12198#comment-336942</guid>
		<description><![CDATA[[...] Fler dikter av Birger Norman kan man läsa här. Sådant man kan ta en smakbit av då och då. &#8221;Vanlig lyrik&#8221; är förresten inte min grej. [...]]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[&#8230;] Fler dikter av Birger Norman kan man läsa här. Sådant man kan ta en smakbit av då och då. &#8221;Vanlig lyrik&#8221; är förresten inte min grej. [&#8230;]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Anders Thunberg</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=12198&#038;cpage=1#comment-329166</link>
		<dc:creator><![CDATA[Anders Thunberg]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 25 Nov 2010 20:56:41 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=12198#comment-329166</guid>
		<description><![CDATA[Det var svåra tider, först världskrigets hungerår, sedan  20-talets återhämtning och spirande optimism som snabbt förbyttes i depression och mörknande krigsmoln vid horisont. Jag talade mycket med min far Erik, född 1898 på Marieberg, Köjaviken. om gamla tider i Ådalens hjärta. Hans barndomshem, baracken Paradiset, är nu museum och vandrarhem...Få kan föreställa sig hur det kan ha sett ut, med alla sågarbetarfamiljerna och de barfota barnen som sprang omkring bland tallarna...Men en sak återkom min far Erik ständigt till, den goda kamratliga stämningen mellan familjerna och barnen.Det fanns ingen missämja.Man satt på farstubroarna och språkade och skrattade...Kanske hade det att göra med att alla var i samma situation, ingen kunde sätta sej på några hästar?
Man måste hålla ihop och hjälpa varandra med tanke på det svåra läget...Och man såg ljust på framtiden, det fanns så mycket som man ville erövra och lära sig... Bildningstörsten var enorm...]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det var svåra tider, först världskrigets hungerår, sedan  20-talets återhämtning och spirande optimism som snabbt förbyttes i depression och mörknande krigsmoln vid horisont. Jag talade mycket med min far Erik, född 1898 på Marieberg, Köjaviken. om gamla tider i Ådalens hjärta. Hans barndomshem, baracken Paradiset, är nu museum och vandrarhem&#8230;Få kan föreställa sig hur det kan ha sett ut, med alla sågarbetarfamiljerna och de barfota barnen som sprang omkring bland tallarna&#8230;Men en sak återkom min far Erik ständigt till, den goda kamratliga stämningen mellan familjerna och barnen.Det fanns ingen missämja.Man satt på farstubroarna och språkade och skrattade&#8230;Kanske hade det att göra med att alla var i samma situation, ingen kunde sätta sej på några hästar?<br />
Man måste hålla ihop och hjälpa varandra med tanke på det svåra läget&#8230;Och man såg ljust på framtiden, det fanns så mycket som man ville erövra och lära sig&#8230; Bildningstörsten var enorm&#8230;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Ann Christin Sandlund</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=12198&#038;cpage=1#comment-329154</link>
		<dc:creator><![CDATA[Ann Christin Sandlund]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 Nov 2010 08:40:32 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=12198#comment-329154</guid>
		<description><![CDATA[Till HO: jag tvivlar inte på att det det var 30-tal, både då och säkert nu också, i vissa avseenden. Däremot upplevde jag inte i mun barndom och ungdom att människor upplevde sig som offer eller krävde åtgärder av staten. Vi hade en slow food-rikedom som skulle kunna platsa på en lyxkrog idag - alla födde upp sin egen mat i princip, plockade bär och fiskade. Jag har inte ätit tjäder sedan dess (förmodligen tjyvskjuten, men det är ju preskriberat). I Norlatjål har i alla fall Strömudden fått nytt liv.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Till HO: jag tvivlar inte på att det det var 30-tal, både då och säkert nu också, i vissa avseenden. Däremot upplevde jag inte i mun barndom och ungdom att människor upplevde sig som offer eller krävde åtgärder av staten. Vi hade en slow food-rikedom som skulle kunna platsa på en lyxkrog idag &#8211; alla födde upp sin egen mat i princip, plockade bär och fiskade. Jag har inte ätit tjäder sedan dess (förmodligen tjyvskjuten, men det är ju preskriberat). I Norlatjål har i alla fall Strömudden fått nytt liv.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: HO</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=12198&#038;cpage=1#comment-329153</link>
		<dc:creator><![CDATA[HO]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 Nov 2010 08:11:24 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=12198#comment-329153</guid>
		<description><![CDATA[Till Ann-Christin Sandlund, jag bilade genom Stenviksstrand och Sörviksstrand för ett par tre veckor sen, och kanske liknar det 30-tal nu. I varje fall kan man väl säja nåt sånt om Vängel (kanske också om Norlatjål), där skyltfönstren på tre före detta butiker gapade svarta och tomma och jag inte såg minsta spår av nån hockeyrink (Vängelsby hade ju länge och väl ett mycket bra ishockeylag).
Men man minns ju som man minns, ofta förskönande. När BN skriver om 30-talet i sina dikter på ångermanländska var ju det mesta bättre då: radion (&quot;dä va ju na å höre&quot;), fotbollen (&quot;väla val sämmer och sämmer&quot;).]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Till Ann-Christin Sandlund, jag bilade genom Stenviksstrand och Sörviksstrand för ett par tre veckor sen, och kanske liknar det 30-tal nu. I varje fall kan man väl säja nåt sånt om Vängel (kanske också om Norlatjål), där skyltfönstren på tre före detta butiker gapade svarta och tomma och jag inte såg minsta spår av nån hockeyrink (Vängelsby hade ju länge och väl ett mycket bra ishockeylag).<br />
Men man minns ju som man minns, ofta förskönande. När BN skriver om 30-talet i sina dikter på ångermanländska var ju det mesta bättre då: radion (&#8221;dä va ju na å höre&#8221;), fotbollen (&#8221;väla val sämmer och sämmer&#8221;).</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Christer Larsson</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=12198&#038;cpage=1#comment-329144</link>
		<dc:creator><![CDATA[Christer Larsson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 23 Nov 2010 14:57:58 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=12198#comment-329144</guid>
		<description><![CDATA[I dessa dagar när det skrivs mycket om behovet av ideologi för socialdemokratin fick jag behov av att återvända till BN:s texter kring begreppet. Ett exempel: &quot;Partiet måste föra en ideologisk debatt, hör jag. Varför det? När vi kunde ha idédebatt. Ideologierna åt ideologerna! Idéerna åt dem som ännu tänker.&quot;]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>I dessa dagar när det skrivs mycket om behovet av ideologi för socialdemokratin fick jag behov av att återvända till BN:s texter kring begreppet. Ett exempel: &#8221;Partiet måste föra en ideologisk debatt, hör jag. Varför det? När vi kunde ha idédebatt. Ideologierna åt ideologerna! Idéerna åt dem som ännu tänker.&#8221;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Mats Rosin</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=12198&#038;cpage=1#comment-329139</link>
		<dc:creator><![CDATA[Mats Rosin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 23 Nov 2010 13:48:52 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=12198#comment-329139</guid>
		<description><![CDATA[Jo, HO - det stämmer förstås. I mitt eget allt bräckligare minne har dikten av någon anledning dock alltid fått sluta lite tidigare. Kan den ha funnits i en tidigare version???
Birger Normans länkar till Junsele är mig obekanta. Enda gången jag hade glädjen språka med honom erinrade han sig dock en ungdomsbekant (Engström?) från Junsele som sen gått prästvägen.
Vi befann oss i Umeå och talade bl a om Sandslåns timmersortering som även han hade minnen från. 
Dedikationen i den bok han sände mig några dagar senare är den käraste jag äger: &quot;Till Mats - Umeå och Sandslån i åminnelse!&quot;]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Jo, HO &#8211; det stämmer förstås. I mitt eget allt bräckligare minne har dikten av någon anledning dock alltid fått sluta lite tidigare. Kan den ha funnits i en tidigare version???<br />
Birger Normans länkar till Junsele är mig obekanta. Enda gången jag hade glädjen språka med honom erinrade han sig dock en ungdomsbekant (Engström?) från Junsele som sen gått prästvägen.<br />
Vi befann oss i Umeå och talade bl a om Sandslåns timmersortering som även han hade minnen från.<br />
Dedikationen i den bok han sände mig några dagar senare är den käraste jag äger: &#8221;Till Mats &#8211; Umeå och Sandslån i åminnelse!&#8221;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Ann Christin Sandlund</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=12198&#038;cpage=1#comment-329136</link>
		<dc:creator><![CDATA[Ann Christin Sandlund]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 23 Nov 2010 11:39:17 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=12198#comment-329136</guid>
		<description><![CDATA[&quot;Livet lättar i gamla svältbygder&quot;. Det får mig att tänka på när jag träffade Erik Roos (för tidigt bortgången folkhögskollärare med Afrika-engagemang) på en SFHL-konferens och han berättade att han redan på tidigt 60-tal kommit till Stenvikstrand som grönavågare från Stockholm. Han tyckte att nordvästra Ångermanland låg decennier efter i utvecklingen, det liknade 30-tal, sa han. Jag blev mycket förvånad. Vi som var infödda hade nog inte alls den bilden. Ingen i den äldre generationen pratade någonsin om den tiden som svår, man hade problem och man löste dem, helt enkelt. Inte såg vi oss själva som särskilt gammalmodiga heller, trots att många hade åkt till Stockholm för att arbeta och därmed fått kontakt med moderniteten.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>&#8221;Livet lättar i gamla svältbygder&#8221;. Det får mig att tänka på när jag träffade Erik Roos (för tidigt bortgången folkhögskollärare med Afrika-engagemang) på en SFHL-konferens och han berättade att han redan på tidigt 60-tal kommit till Stenvikstrand som grönavågare från Stockholm. Han tyckte att nordvästra Ångermanland låg decennier efter i utvecklingen, det liknade 30-tal, sa han. Jag blev mycket förvånad. Vi som var infödda hade nog inte alls den bilden. Ingen i den äldre generationen pratade någonsin om den tiden som svår, man hade problem och man löste dem, helt enkelt. Inte såg vi oss själva som särskilt gammalmodiga heller, trots att många hade åkt till Stockholm för att arbeta och därmed fått kontakt med moderniteten.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: HO</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=12198&#038;cpage=1#comment-329135</link>
		<dc:creator><![CDATA[HO]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 23 Nov 2010 09:14:30 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=12198#comment-329135</guid>
		<description><![CDATA[Till kusin Rosin,
så här lyder ju slutet (åtminstone i den version av dikten som finns med i samlingen Styvmorsviolen, 1961):
.
Minnena är glödridade
och kostar ett par kronor
.
Och visst väcks minnen, glödritade i poetisk eldskrift och exakt återgivna. Per Magnus t ex kommer jag väl ihåg. Det var sannerligen ett original.
För övrigt tycks BN ha hyst kärlek inte bara till nedre utan även till övre Ådalen. I samlingen Strykfågel (1964) finns ju också en prosadikt från Junsele, av någon anledning betitlad Högland. Även det är en tidsbild som väcker minnen: landsfiskalen, Hörnstugan, Rockande Samen, V-femmor, Y-bilar.
.
På anslagstavlan i Junsele meddelar landsfiskalen i Näsåkers distrikt att man tillvaratagit tvenne herrelösa sparkstöttingar i Krånge. Livet lättar i gamla svältbygder, och ingen efterfrågar heller den samtidigt upphittade släggan eller skruvmejseln. Ett mindre jordbruk är till salu i samhällets utkant, lämpligt att stycka till sommarstugetomter. På Hörnstugan vaggar ungdomen till twistlåter, och Rock-Samen är lika exotisk här som i Södertälje. Tre män i mockajackor diskuterar utsikterna till V-femmor och två platinablonda hemmafruar klagar på bildkvalitén från Sollefteåsändaren. Ut mot Åsele och Dorotea far Y-bilar av årets modeller. På stranden av Betarsjön gistnar en svartsnipa.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Till kusin Rosin,<br />
så här lyder ju slutet (åtminstone i den version av dikten som finns med i samlingen Styvmorsviolen, 1961):<br />
.<br />
Minnena är glödridade<br />
och kostar ett par kronor<br />
.<br />
Och visst väcks minnen, glödritade i poetisk eldskrift och exakt återgivna. Per Magnus t ex kommer jag väl ihåg. Det var sannerligen ett original.<br />
För övrigt tycks BN ha hyst kärlek inte bara till nedre utan även till övre Ådalen. I samlingen Strykfågel (1964) finns ju också en prosadikt från Junsele, av någon anledning betitlad Högland. Även det är en tidsbild som väcker minnen: landsfiskalen, Hörnstugan, Rockande Samen, V-femmor, Y-bilar.<br />
.<br />
På anslagstavlan i Junsele meddelar landsfiskalen i Näsåkers distrikt att man tillvaratagit tvenne herrelösa sparkstöttingar i Krånge. Livet lättar i gamla svältbygder, och ingen efterfrågar heller den samtidigt upphittade släggan eller skruvmejseln. Ett mindre jordbruk är till salu i samhällets utkant, lämpligt att stycka till sommarstugetomter. På Hörnstugan vaggar ungdomen till twistlåter, och Rock-Samen är lika exotisk här som i Södertälje. Tre män i mockajackor diskuterar utsikterna till V-femmor och två platinablonda hemmafruar klagar på bildkvalitén från Sollefteåsändaren. Ut mot Åsele och Dorotea far Y-bilar av årets modeller. På stranden av Betarsjön gistnar en svartsnipa.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Mats Rosin</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=12198&#038;cpage=1#comment-329130</link>
		<dc:creator><![CDATA[Mats Rosin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Nov 2010 10:34:55 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=12198#comment-329130</guid>
		<description><![CDATA[Kan bara instämma i berömmet! Liksom i HO:s förhoppning om att det du skrivit också ska bli tillgängligt i vanligt tryck. En lämplig förpliktelse för Birger Normansällskapet, väl..?
Mitt eget tidigaste diktminne av Norman är &quot;Midsommar i Näsåker&quot; som länge prydde dassväggen hemmavid i skepnad av ett gulnat tidningsklipp ur DN:s söndagsbilaga på den tiden där ännu trycktes lyrik. Jag gissar att det bör ha varit sent 1950-tal:

&quot;Älven är påsläppt
turisten till ära
Fradgar och fräser
som sockerdrickan från ortens bryggeri. Monica Zetterlund vokaliserar
från Prästnipan
Sagornas Ådal hoar 
i granskogen: 
Ärä sant att dom ha skåte n&#039;ålg?
Ytterst mot forsen 
sitter Per Magnus 
med sina melodier 
på munspel
Trasmattstumpar 
ur ett liv som inte ens hembygds-
föreningen kan hålla fast...&quot;]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Kan bara instämma i berömmet! Liksom i HO:s förhoppning om att det du skrivit också ska bli tillgängligt i vanligt tryck. En lämplig förpliktelse för Birger Normansällskapet, väl..?<br />
Mitt eget tidigaste diktminne av Norman är &#8221;Midsommar i Näsåker&#8221; som länge prydde dassväggen hemmavid i skepnad av ett gulnat tidningsklipp ur DN:s söndagsbilaga på den tiden där ännu trycktes lyrik. Jag gissar att det bör ha varit sent 1950-tal:</p>
<p>&#8221;Älven är påsläppt<br />
turisten till ära<br />
Fradgar och fräser<br />
som sockerdrickan från ortens bryggeri. Monica Zetterlund vokaliserar<br />
från Prästnipan<br />
Sagornas Ådal hoar<br />
i granskogen:<br />
Ärä sant att dom ha skåte n&#8217;ålg?<br />
Ytterst mot forsen<br />
sitter Per Magnus<br />
med sina melodier<br />
på munspel<br />
Trasmattstumpar<br />
ur ett liv som inte ens hembygds-<br />
föreningen kan hålla fast&#8230;&#8221;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Urban Sjölander</title>
		<link>http://enn.kokk.se/?p=12198&#038;cpage=1#comment-329128</link>
		<dc:creator><![CDATA[Urban Sjölander]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Nov 2010 10:00:05 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://enn.kokk.se/?p=12198#comment-329128</guid>
		<description><![CDATA[&quot;Ska du ha en chibobläng så du farutför långtrappa dä på Babels.&quot; (Birger Normancitat.)
Långtrappan vid Babelsberg snett emot tågstationen i Kramfors var en väldig trappa i mina ögon där jag gick mot mitt första skolår i Kramfors. Varje dag tittade jag upp och tyckte den räckte till himlen....vad förvånad jag sedan blev när jag betydligt äldre såg den trapp som ledde upp till Babelsberg....inte var den så himlalång och hög som i barndomen.
&quot;Söp gjole du men du feck sjålv ha huvvevärken&quot;, skriver Norman om Janne Vängman. Så talande om en &quot;lätt&quot; påhittad figur. 
Vänglund som han hette fick många gånger klä skott för en skröna som av någon anledning utmålades av författaren J.R Sundström. 
Norman klädde honom med nya ord.
&quot;Å höcken ha gjort fälen däpå köksborde&quot; (BN citat igen).
Vi brukade ha högläsning under festerna i Sollefteå på tidigt 70-tal av Normans böcker.
Mycket sitter kvar.......och jag använde mig av just dialektformen för mina tidiga dikter och både Beppe Wolgers och Bo Strömstedt skrev tack och uppmuntringsbrev.
&quot;Köfte en lott däpå boa.
Glömd åven.
Hade vunne en tusenlapp.
Men en skant ha nå&quot;
Publicerad i Expressen i början av 1970-talet.
Har fortfarande brevet från Strömstedt inramat vid nattduksbordet.
Så dialekten har ett stadigt grepp om mina ord än i dag. 
Nicke Sjödin, min gamle svensklärare fick ju senare stora applåder för sina verser på sin Röådialekt.
Sluta aldrig använda era dialekter. Djupare kan man knappast gå i sitt ursprung!!]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>&#8221;Ska du ha en chibobläng så du farutför långtrappa dä på Babels.&#8221; (Birger Normancitat.)<br />
Långtrappan vid Babelsberg snett emot tågstationen i Kramfors var en väldig trappa i mina ögon där jag gick mot mitt första skolår i Kramfors. Varje dag tittade jag upp och tyckte den räckte till himlen&#8230;.vad förvånad jag sedan blev när jag betydligt äldre såg den trapp som ledde upp till Babelsberg&#8230;.inte var den så himlalång och hög som i barndomen.<br />
&#8221;Söp gjole du men du feck sjålv ha huvvevärken&#8221;, skriver Norman om Janne Vängman. Så talande om en &#8221;lätt&#8221; påhittad figur.<br />
Vänglund som han hette fick många gånger klä skott för en skröna som av någon anledning utmålades av författaren J.R Sundström.<br />
Norman klädde honom med nya ord.<br />
&#8221;Å höcken ha gjort fälen däpå köksborde&#8221; (BN citat igen).<br />
Vi brukade ha högläsning under festerna i Sollefteå på tidigt 70-tal av Normans böcker.<br />
Mycket sitter kvar&#8230;&#8230;.och jag använde mig av just dialektformen för mina tidiga dikter och både Beppe Wolgers och Bo Strömstedt skrev tack och uppmuntringsbrev.<br />
&#8221;Köfte en lott däpå boa.<br />
Glömd åven.<br />
Hade vunne en tusenlapp.<br />
Men en skant ha nå&#8221;<br />
Publicerad i Expressen i början av 1970-talet.<br />
Har fortfarande brevet från Strömstedt inramat vid nattduksbordet.<br />
Så dialekten har ett stadigt grepp om mina ord än i dag.<br />
Nicke Sjödin, min gamle svensklärare fick ju senare stora applåder för sina verser på sin Röådialekt.<br />
Sluta aldrig använda era dialekter. Djupare kan man knappast gå i sitt ursprung!!</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
