Kommentarer till Ulf Lundell: Vinter i pardiset

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Mon, 09 Jul 2007 11:12:21 +0000

Till Ann Christin Sandlund: Jo, hans musik kommer nog att överleva längst. Jag håller just på att kamma igenom läggen i jakt på vad jag genom åren har skrivit om hans plattor. Det kommer på bloggen, när jag är klar.

Jag blev inspirerad att göra det här, när jag hörde hans fina sommarprogram.

Av: Ann Christin Sandlund

Ann Christin Sandlund — Mon, 09 Jul 2007 10:37:57 +0000

Jag konstaterar att Lundell alltid befinner sig i Lundellvärlden, med förbehållet att jag inte har läst hans senaste böcker.

Många läsvärda författare hittar stoff i sitt eget fickludd, och det kan bli väldigt läsvärt. Kerstin Thorvall är en av dem.

I Lundells fall är väl bredden i hans skapande det intressanta, även om hans konst inte säger mig så mycket. Musiken kommer säkert att överleva längst.

Av: Enn Kokk

Enn Kokk — Sun, 08 Jul 2007 20:00:16 +0000

Till Lars-Gunnar Blom: Jag håller just på att skriva in en text om Ulf Lundells skivor, bland annat om hans insjungning av den här-

Jag återkommer.

Av: Lars-Gunnar Blom

Lars-Gunnar Blom — Sun, 08 Jul 2007 19:27:47 +0000

Kan bara inte låta bli att publicera en av de bästa svenska musiktexterna någonsin.

ÖPPNA LANDSKAP
(Text och Musik: Ulf Lundell)

Jag trivs bäst i öppna landskap,nära havet vill jag bo,
några månader om året, så att själen kan få ro.
Jag trivs bäst i öppna landskap, där vindarna får fart.
Där lärkorna slår högt i skyn, och sjunger underbart.
Där bränner jag mitt brännvin själv, och kryddar med Johannesört,
och dricker det med välbehag, till sill och hembakt vört.
Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo.

Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ,
ingen kommer in i min närhet, som stänger in och stjäl.
Jag trivs bäst när dagen bräcker, och fälten fylls av ljus,
när tuppar gal på avstånd, när det är långt till närmsta hus.
Men ändå så pass nära, att en tyst och stilla natt,
när man sitter under stjärnorna, kan höra festens skratt.
Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ.

Jag trivs bäst när havet svallar, och måsarna ger skri,
när stranden fylls med snäckskal, med havsmusik uti.
När det klara och det enkla, får råda som det vill,
när ja, är ja, och nej, är nej,och tvivlet tiger still.
Då binder jag en krans av löv, och lägger den runt närmaste sten,
där runor ristats för vår skull, nån gång för länge sen.
Jag trivs bäst när havet svallar, och måsarna ger skri.