Kommentarer till Ulf Lundell i Sommar

Av: patrick larsson

patrick larsson — Thu, 28 Jun 2007 07:32:00 +0000

Ulf lundell. Tack.

Av: Tommy Almstedt

Tommy Almstedt — Sun, 24 Jun 2007 23:12:34 +0000

Underbart att få höra Lundells åsikter om ”våra politiker” , hatkärleken till Stockholm och inte minst lovorden om det fantastiska 60-talet. Georg Martin, Beatles producent, var inte 18 år 1967 och kan inte ha den rätta bilden av oss, då ungdomar, som fick uppleva denna formligen explosiva förändring av samhällets värderingar, längd på hår, klädsel, för första gången så gick du inte från att vara barn direkt till att bli vuxen, tonåringen var född och i mycket av det lever vi kvar i än idag, det ser jag som ett friskhetstecken!

Tack Ulf Lundell!

Av: Anders Thunberg

Anders Thunberg — Sat, 23 Jun 2007 23:14:46 +0000

I ett brev till Sommarpratar-producenten på SR förklarade Ulf Lundell att han inte såg sig som någon entusiastiskt sommarpratare. Han erbjöd därför producenten att stiga åt sidan, då det säkert fanns andra som gärna skulle vilja ta hans roll. Brevet + en bit av textmanuset finns återgivet på SR:s hemsida, P 1. http://www.sr.se

Som f d SR-medarbetare – drygt 30 år – vill jag ge honom betyget med beröm godkänt. Ja t o m med råge. Ulf Lundell lyckades fånga ens intresse som lyssnare hela tiden – och med en klar stegring mot slutet. Den som är road av retorik bör kanske observera ett retoriskt grepp som han utnyttjade. Ganska tidigt mot slutet deklarerade han att ”det här programmet går mot sitt slut”… Men i själva verket hade han mycket kvar att säga. Det här greppet är ganska vanligt hos erfarna estradörer (som ju Ulf Lundell är), jag menar att säga ”good bye” och sedan bjuda på mer… Det fyller lyssnaren med ett slags tacksamhet över att det bjöds på så mycket mer än vad som förväntats (på scenen i form av flera extranummer)…

Av: Rustan Rydman

Rustan Rydman — Sat, 23 Jun 2007 16:36:30 +0000

Hej Enn!
Trevlig fortsättning på midsommarhelgen!
Jag skulle vilja göra några kommentarer
efter ha lyssnat till Uffe Lundell på radion
under midsommardagen. När Uffe Lundell gav ut sin första bok ”Jack” det måste ha varit 1975 eller -76 fick jag boken signerad av författaren på varuhuset NK i Stockholm (Cirka 10 år senare skänkte jag boken till en loppmarknad, det grämer djupt efteråt). Uffe Lundell blev en förebild för mig och några andra kompisar under slutet av 70-talet, bland annat frihetslängtan, konstnärs-drömmar, cykelsemester på Gotland.
Jag tyckte det var intressant höra Lundell tala om sin farsa, 1967 och folkhemmet. Uffe Lundell skulle kunna tala mycket mer om hur såg på läget i nationen under de senare år. Han blickade tillbaka lite för mycket (Uffe Lundell, Carl Bildt och Göran Persson är alla födda 1949).
Jag hedrade Uffe Lundell tillsammans med goda vänner på midsommarafton att sjunga Öppna Landskap ”Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo, några månader om året, så att själen kan få ro…”

Hälsningar
Rustan Rydman
Stockholm